En höftledsprotes eller en inopererad spik i en avliden person smälter inte när kroppen kremeras och de är för stora för att rymmas i en urna. Metallen som blir kvar grävs i stället ner i marken. I Nyköping, som även tar emot avlidna från Trosa, Gnesta och Oxelösund för kremering handlar det om hundra kilo varje år. I Sörmland grävs totalt 340 kilo per år ner och i hela landet bedöms det handla om cirka 22 ton metall. Lagen säger nämligen att alla metaller som inte smälter vid kremering och som inte får plats i urnan måste grävas ner på kyrkogården. Men till månadsskiftet ändras lagen och metallerna ska i stället gå till återvinning.
– Det är jättebra. Det här är ju väldigt fint material som kommer från sjukvården och som vi bara har grävt ner under många år, säger Kalle Hansson, kyrkogårdschef i Nyköpings församling.
– Det är klart att man ska ta tillvara på det. Vi pratar miljövänlighet när det gäller mycket annat, till exempel vilken typ av olja vi använder vid kremering, men vi har inte tänkt på vad det är vi gräver ner hela tiden.
Etiskt är det inte heller några problem, enligt Kalle Hansson.
– Det här är material som normalt sett inte finns i kroppen. Det är något man sätter in och om det kan användas till någon annan och pengarna går till ett bra ändamål ser inte jag några bekymmer.
Pengarna går till Allmänna arvsfonden och Kalle Hansson tror att det kan röra sig om ganska mycket pengar eftersom det handlar om stora mängder värdefulla metaller som titan och platina. Guld sorteras däremot inte ut. Om en avliden person har guld i tänderna, en guldring på fingret eller en guldklocka smälter det i kremeringen och blir till så små klumpar att de ryms i urnan.
– Guld i tänderna är en helt annan historia, det kan tillföras urnan, säger Kalle Hansson.
På vissa håll grävs metallen ner i samband med att kistor grävs ner, men i Nyköping finns speciella platser för metallen. Var den har grävts ner vill Kalle Hansson dock inte avslöja.
– Det kan vi lämna därhän. Vi har ju grävt ner under ett antal år så det finns mycket material som ligger på någon kyrkogård.
Enligt nuvarande regler måste metallen grävas ner minst två meter under markytan för att ingen ska få tag på det.