För Sveriges alla grundskolor finns det riktlinjer från Livsmedelsverket som ska efterföljas – huvudmålen är att maten ska vara hållbar, näringsriktig och god.
I Katrineholm är råvarukostnaden för en måltid för barn som går i förskoleklass upp till och med klass sex, 10,10 kronor. Det är lägst råvarukostnad per portion i hela landet. I råvarukostnaden exkluderas personalkostnader och andra kostnader som till exempel förbrukningsmaterial.
– Vi gjorde nyligen en mätning på några skolor i kommunen där vi verkligen vägde råvarorna. Då såg vi att det var en skillnad på råvarukostnaden beroende på hur mycket man äter och hur mycket det finns att faktiskt finns att tillgå, säger Camilla Wiström, kostchef i Katrineholms kommun.
Trots den lägsta kostnaden i länet har man lyckats att bara servera hundra procent svenskt kött och kyckling på skolorna i kommunen.
– Vi har sju lokala leverantörer från kommunen, till exempel av nötkött, viltkött, rapsolja och honung. Vi köpte också upp ett lager för två år sedan för att ge stöd under torkan. På tjugofem mils radie har vi också tio procent lokala leverantörer.
Det politiska målet är att ha 40 procent ekologisk mat, men där är man inte än.
– Nu har vi 27 procent ekologisk mat, det har sjunkit, men vi tummar inte på svenskt kött och kyckling.
Högst råvarukostnad har Eskilstuna kommun. Där kostar varje näringsriktig portion i snitt 13,58 kronor.
– Det är kostnaden för 10-12 åringar, säger Lina Sjöberg, kostchef i Eskilstuna kommun.
Sammanställningen för svenska livsmedel som fisk, fågel, kött, mejeri landar på 82,4 procent. I kommunen har man också höga procent på ekologisk mat.
– Drygt 46 procent av vår mat är också ekologisk. Varje dag är en av de två rätterna vegetarisk, men minst en gång i veckan är alla rätter vegetariska.
Under 2020 har målen varit flera.
– Vi ska minska måltidernas klimatpåverkan, andelen ekologiska livsmedel ska vara fortsatt hög, närproducerade livsmedel ska öka och matsvinnet i måltidsverksamheten ska minska.
I Gnesta kostar en måltid 11,50 kronor per elev och dag. Marie Ceder Åkerlund är kostchef i kommunen.
– Vi har 96 procent svenskt kött och vi köper närproducerat kött efter säsong och då är det främst vilt från DeVilda i Järna, säger hon.
Hälften av maten är ekologisk.
– Vi arbetar årligen med att höja nivån och målet är 55 procent 2021.
Men torkan 2018 slog hårt och coronapandemin beskrivs också vara en orsak till att det har varit svårare att lyckas att nå målen.
– I år kommer vi inte lyckas då vi har haft det tufft med vissa varor som släpar efter från torkan. Coronapandemin har påverkat oss inköpsmässigt på det viset att vi har haft färre matgäster.
I Nyköping, Oxelösund och Strängnäs kostar måltiderna omkring tolv kronor.
– Jag kan inte säga exakt hur många procent närproducerad mat vi har. Vi har en stor leverantör och i den upphandlingen har vi också en klausul att de ska hitta lokala producenter, säger Marianne Backrud Hagberg, verksamhetschef, måltidsservice i Nyköping.
I Nyköpings kommun finns också en summa på 600 000 kronor som är avsatt att användas till just närproducerad mat.
– Köttet vi köper in är svenskt, bortsett från någon grytbit som inte är från Sverige. Mejerivarorna är också svenska.
Varje dag har man också alltid ett vegetariskt alternativ vid serveringen, även om det har blivit svårare att få de varorna som vi beställer från grossisten.
– Vi har också haft hög sjukfrånvaro bland medarbetarna och även det gör det svårare.