De oroar sig inte för framtiden och de flesta ser fram emot att bo kvar. De utbildar sig till klassiskt manliga hantverksjobb och känner sig trygga med att ha ett jobb när de slutar gymnasiet.
Några går på Gnesta Praktiska gymnasium och bor i Järna och Hölö och ett par bor utanför Nyköping och läser på Framtidsgymnasiet. Några av dem läser in högskolebehörighet. Just de här killarna röstade olika i valet, men de tillhör den grupp där stödet för SD växer.
I hela EU finns ett mönster som slår igenom, men som är särskilt starkt i Sörmland. Unga män låter bli att utbilda sig, bor kvar där de har vuxit upp, medan unga kvinnor i högre utsträckning får bra betyg, pluggar vidare och flyttar från uppväxtorten.
– Vi har inte ställt krav på pojkarna på samma sätt. Man sliter mindre som pojke än som flicka och tar saker för givet på ett annat sätt, säger Peter Eklund som var med och skrev rapporten "Något håller på att hända", för sex år sedan för länsstyrelsens räkning.
Situationen är densamma i dag, säger han. Pojkarna har länge klarat sig bra och lyckats skapa sig ett gott liv med ganska små ansträngningar.
– Men det funkar inte längre och då har de det lite tufft. Tjejer måste kämpa hårdare för att klara sig och därför utbildar de sig i högre grad. Samma med invandrade ungdomar, de är också utanför normen och måste jobba hårdare.
Killarna på skolan tror att tjejer generellt vet mer vad de vill göra med framtiden än killar.
– Tjejer har mer, så här, framtidsplaner, säger Max N.
– Vi tar det mest som det kommer, säger Ludwig.
– Killar kanske är mer bekväma av sig, tänker att det räcker med ett hantverksjobb, säger Viktor.
– Men det behövs ju också, säger Tintin.
Men några påpekar också att familjen påverkar mycket.
– Det handlar snarare om uppväxt. Jag har flera killkompisar som har stränga föräldrar och de pluggar och får bra betyg. I andra familjer där föräldrarna är slappare pluggar inte barnen så mycket, säger Tintin.
I rapporten från länsstyrelsen konstateras att de lägre kraven som ställs på pojkar paradoxalt nog leder till en stor orättvisa.
– Det är klart att det är ett misslyckande och det drabbar pojkarna som riskerar att bli fast i låglöneyrken eller arbetslöshet när de okvalificerade jobben blir färre, säger Peter Eklund.
Att så många röstade på SD förklarar killarna på skolan med att folk är rädda.
– De hör mycket om att invandrarna får bidrag och bara glider omkring. Och det är bara SD som tar upp det. Folk är rädda för att snart finns det inget att vinna på att vara svensk. Man får mer uppmärksamhet och mer hjälp om man är invandrare. Folk är verkligen rädda för vad som händer i Sverige, säger Ludwig.
De konstaterar att man röstar på SD för invandrarfrågan och säger att mycket som skrivs på Facebook gör att fler röstar på SD. "Hatarna" gör att fler blir intresserade av partiet. Hatarna är de som skriver illa om SD och som redan har bestämt sig och är ointresserade av att lyssna på andras argument. Och SD-skandalerna omskrivs stort av hatarna, men när något "svart får" sedan utesluts är det ingen som skriver om det på Facebook eller andra sociala medier. Sånt gör att många lockas av SD, även om de inte läser mer än så om deras politik.
– Sen finns det invandrare som är rasistiska mot svenskar, men det är ingen som pratar om, säger Max L.
Inte på Facebook och inte i medierna. Ordet rasist har förövrigt förlorat sin betydelse, tycker de. "Alla" säger ord som babbe, blatte, turk.
– Det är inte för att skada någon, bara för att identifiera, för att man ska veta vem man pratar om. Jag säger svenne också, säger Jonathan.
– Men när de säger "jävla" och så framför blir det ju en annan sak, konstaterar Max N.
Tintin säger att det beror vem man säger det till. Han har vänner som han kan skoja med och där de vet vad det innebär, men han skulle aldrig säga det till någon han inte känner.
Killarna tror inte att det har blivit lättare för SD-sympatisörerna att öppet säga vad de röstar på, trots framgångarna i valet. Som exempel tar de uppmaningarna på FB efter valet om att "alla ni som röstade på SD i valet kan ta bort mig som kompis".
– Att man ska behöva vara rädd för att bli dömd är helt sjukt. Att man ens ska behöva tänka på det, säger Ludwig.
Folk som tycker att det är obehagligt att SD har så stort stöd har inget att vara rädda för, tycker killarna på Gnesta Praktiska.
– De kommer aldrig att hinna genomföra något stort i alla fall, det är ju bara fyra år, säger Max N.
– Det kommer aldrig att hända något, folk tror typ att de kommer att kasta ut varenda invandrare. Men de har verkligen ingen anledning att vara rädda. På ett sätt är det bra att de får så mycket röster. Om de är så himla dåliga som kommer det att synas och då röstar folk på något annat. Det är enda sättet att se vad de vill, låta dem styra ett tag, säger Ludwig.
På Framtidsgymnasiet röstade 40 procent av eleverna på SD i skolvalet. Men både Tintin och Viktor tror att resultatet skulle bli annorlunda om eleverna röstade seriöst.
– De röstar på skoj, de tar det inte på allvar, säger Tintin.
– Det är dumt egentligen för det står ju kvar i statistiken, säger Viktor.
Vad säger de då om att det är i stor grad unga män på landsbygden utan högskoleutbildning som röstar på SD?
– Det skulle inte förvåna mig, säger Jonathan.
– Vi stannar kvar där vi är. Vi vill ha det som det är nu, säger Max N.
– Jag tror man är lite mer gammeldags på landet. En gammal farsa sitter och säger att invandrare är inget bra. I stan finns det många fler invandrare och då märker man att det inte är något fel på dem, de är bara normala människor, säger Jonathan.