Väntrummet på akutmottagningen fylls på. Människor söker för ont i magen, ont i huvudet, misstänkt armfraktur. Det är en helt vanlig onsdagsförmiddag. På ett anslag i väntrummet står:
"Ta en nummerlapp, sitt ner och vänta. Men du som har bröstsmärtor eller andnöd ta kontakt med personalen omgående".
Antalet patientbesök på akutmottagningen vid Nyköpings lasarett har stadigt ökat och ligger på cirka 25 000 om året, i genomsnitt närmare 70 per dygn. Ökningen var högre efter att primärvårdsjouren (vårdcentralernas gemensamma kvällsmottagning) stängdes 2012.
Den personal som syns till far mellan besöksrum och expeditioner för att föra journal eller ringa. När personalen ilar mellan patienterna ökar många gånger irritationen bland väntande patienter.
– Många patienter blir länge hos oss för vård på grund av vårdplatsbrist, säger Åsa Hessel, tillförordnad verksamhetschef på akutmottagningen.
Ingen bland personalen säger rakt ut att flera patienter hör hemma hos vårdcentralerna. Men att få en läkartid till sin vårdcentral kan ta flera dagar, och att själv avgöra om det är akut eller kan vänta är svårt. Ont i halsen kan vara en hjärtinfarkt.
– Men bara för att man kommer hit får man inte per automatik träffa en läkare. Vi gör en första bedömning, säger Åsa Hessel.
Remisskrav till akutmottagningar har gjorts på bland annat Västerås centrallasarett. Det sållade inte bort patienter och remisskravet slopades.
Men regeringens särskilde utredare Göran Stiernstedt anser att sjukvården inte är tillräckligt produktiv och att något bör göras. Remisskrav till akuterna är ett förslag och att i stället bygga ut vårdcentralernas närakuter.
– Det blir fler och fler läkare och sjuksköterskor men ändå så sticker de svenska sjukhusen ut med låg produktivitet jämfört med våra nordiska grannländer, säger han till SVT.