Sabrin Granath Àr suicidpreventiva samordnare pÄ Region Sörmland sedan i mars 2020.
Dödstalen betrÀffande sjÀlvmord i Sverige har legat pÄ ungefÀr samma nivÄ i 20 Är. Omkring 1 600 dör Ärligen i suicid, vilket i snitt Àr fyra personer om dagen.
Nu finns det dock stort hopp om att trenden ska kunna vÀndas. Under 2020 förstÀrkte regeringen suicidpreventiva arbetet kraftigt dÄ en miljardsatsning lanserades. Som en följd togs ett nytt helhetsgrepp med ett systematiserat arbetet och en lÄngsiktig plan pÄ regional nivÄ. En ny strategi antogs av regionfullmÀktige i Sörmland i april förra Äret samtidigt som samverkan med lÀnets kommuner intensifierades.
â Strategin har en bred ansats vilket innebĂ€r att man ska rikta sig mot hela regionen och inte bara hĂ€lso- och sjukvĂ„rden eller Ă€nnu mindre bara mot psykiatrin som man ofta tenderar att göra, sĂ€ger Sabrin Granath som Ă€r regionens suicidpreventiva samordnare sedan i mars 2020.
FrÄn att ofta ha varit nÄgot man jobbat med pÄ projektbasis utöver den ordinarie verksamheten ska nu det förebyggande arbetet mot sjÀlvmord vara en naturlig del i regionens alla delar.
â Alla verksamheter har fĂ„tt i uppdrag att jobba med den hĂ€r frĂ„gan. Ta fram lokala handlingsplaner eller revidera de som finns. Det har stor betydelse att vi har ett politiskt beslut och en handlingsplan i ryggen sĂ„ att vi kan ta oss in i olika verksamheter och verkligen prata om frĂ„gan, sĂ€ger Sabrin Granath.
De senaste Ären har i snitt 46 SörmlÀnningar tagit sitt liv. Nu hoppas man pÄ att en ny strategi och större samverkan över kommungrÀnserna ska vÀnda trenden.
Hur arbetet ser ut i lÀnets olika kommuner varierar. Trosa och VingÄker hade redan tagit fram övergripande handlingsplaner, i övriga kommuner har arbetet kommit olika lÄngt.
â Samverkan Ă€r jĂ€tteviktigt, bĂ„de mellan region och kommun men Ă€ven mellan de olika kommunerna. Dra erfarenheter av varandra, att vi i det lĂ€nsöverskridande nĂ€tverket fĂ„r goda exempel och erfarenheter sĂ„ att man inte stĂ€ndigt mĂ„ste uppfinna hjulet pĂ„ nytt, sĂ€ger Marie Wallin som Ă€r utvecklingsledare pĂ„ FoU i Sörmland, Forskning och utveckling i Sörmland, och som Ă€gnar 50 procent av sin tjĂ€nst Ă„t att samordna kommunerna i deras suicidpreventiva arbete.
Alla kommuner har fÄtt en uttalad samordnare och mÄlet Àr att alla, innan Ärets slut, ska arbeta med suicidprevention i sina ledningssystem genom till exempel handlingsplaner, rutiner, aktiviteter och kunskapshöjande insatser.
Marie Wallin Àr utvecklingsledare pÄ FoU i Sörmland. HÀlften av hennes arbetstid Àr vigd Ät att samordna de SörmlÀndska kommunerna i deras suicidpreventiva arbete.
â Det hĂ€r Ă€r en angelĂ€gen frĂ„ga i och med att vi ser att psykisk ohĂ€lsa ökar och dĂ„ blir risken för suicid större. Vi försöker jobba pĂ„ snabbt med beslut kring mer konkreta arbeten, sĂ€ger Titti Kendall som Ă€r verksamhetschef för regionalt stöd, socialtjĂ€nst och vĂ„rd pĂ„ Region Sörmland.
Det finns olika nivÄer nÀr det gÀller suicidprevention. I toppen av pyramiden finns en liten grupp högriskpersoner som ofta redan finns inom psykiatrin och som kan ha försökt ta sina liv eller uttryckt sjÀlvmordstankar. DÀr gÀller det att se till att personerna fÄr rÀtt hjÀlp i tid.
DĂ€r under finns personer som tillhör sĂ€rskilt utsatta grupper. Det handlar bland annat om anhöriga till personer som har begĂ„tt suicid, de löper tvĂ„ till tre gĂ„nger sĂ„ hög risk att sjĂ€lva begĂ„ sjĂ€lvmord jĂ€mfört med andra grupper. Ăven personer med ensamhetsproblematik och hbtq-personer Ă€r enligt forskning i riskzonen. Det Ă€r grupper som man behöver jobba mer riktat mot.
Risken för suicid finns i hela samhÀllet. Det gÀller dÀrför att rikta resurser brett, bÄde mot de som finns inom sjukvÄrden, riskgrupper och hela den övriga befolkningen.
Den sista gruppen Àr resterande del av befolkningen. Personer som kan mÄ dÄligt, men som inte har fÄngats upp nÄgonstans. I det fallet handlar det mycket om att sprida kunskap.
â Kunskapen har varit sĂ„ begrĂ€nsad generellt, inte bara inom regionen och kommunerna, utan i hela samhĂ€llet. DĂ€r jobbar vi nu och vill ha medias hjĂ€lp att medvetengöra och öka kunskapen kring vilka det Ă€r som kan hamna i ett lĂ€ge dĂ€r suicid kan ses som en utvĂ€g, sĂ€ger Sabrin Granath.
Precis som nÀr det gÀller arbetet mot att förebygga dödsfall i trafiken har regeringen antagit en nollvision mot suicid. Ett högt satt mÄl sett till de senaste 20 Ären och det faktum att det Àr sju gÄnger fler dödsfall i suicid jÀmfört med antalet dödsfall i trafikolyckor.
Det finns flera sÀtt att motverka sjÀlvmord pÄ olika plan.
â Det Ă€r inget arbete som görs över en natt. Men min förhoppning Ă€r att med de konkreta förslag och Ă„tgĂ€rder och det kunskapsunderlag som finns inom Ă€mnet ska vi kunna göra det, sĂ€ger Sabrin Grantah.
â Regionens arbete Ă€r brett och strategin strĂ€cker sig över en lĂ„ng period eftersom det Ă€r nĂ„got vi mĂ„ste jobba med mer systematiskt över lĂ„ng tid. Det Ă€r ingen quick fix, fortsĂ€tter hon.