Det tycker Segerstedtinstitutets Christer Mattsson, som studerat svensk nationalsocialism både historiskt och i nutid.
– Vi har haft en kontinuerlig närvaro av nazistiska organisationer sedan 1924. Rörelsen har i alla år klarat av att reproducera sig, ofta på samma geografiska platser. Vad den sedan kallar sig är mindre betydelsefullt.
Säkerhetspolisen beskriver hotet från vit makt-miljön som mer långsiktigt än hotet från den våldsbejakande islamistiska extremismen. Nazisternas modus operandi är att nöta ner öppenheten och tysta samhället med systematiskt våld, hot och trakasserier mot enskilda.
– Lokalt kan det få allvarliga följder. Det är problematiskt om folk till exempel börjar dra sig för att skriva insändare i tidningen för att de skräms av att det sitter nazister i en bil utanför deras hem och stirrar in. Vi skulle aldrig acceptera att jihadister gjorde det, jämför Mattsson.
NMR och våldet går hand i hand. Uppbyggnaden av rörelsens våldskapital får också lokala konsekvenser, säger Jonathan Leman, researcher vid Expo.
– Rörelsen drar även till sig personer som tidigare är ostraffade. Men med ett medlemskap följer brottslighet. Personer som tränas i och odlar aggressivitet och hat hamnar i våldsamma situationer, vilket är ett problem för lokalsamhället.
NMR hymlar inte med att det är med våld rörelsen ska nå sitt slutmål: en copy paste-version av 30-talsnazismens vision om en ”rasren” diktatur.
– Men de har svårt att balansera våldet. De har nytta av våldskapitalet eftersom det skrämmer. Men när det övergår i angrepp riskerar de att dra igång diskussionen om kriminalisering. De får också svårare att samla in pengar och rekrytera fungerande medlemmar, säger Mattsson.
Terrordådet i Nya Zeeland den 15 mars är ett talande exempel på denna kluvenhet, anser han.
– Först publicerade NMR:s hemsida en ganska neutral nyhetstext om händelsen. Sedan kom kommentarerna, om hur skytten visade vägen för raskriget. Kommentarfälten rensades inte på flera timmar. Sedan skrev NMR:s ledare (Simon Lindberg reds.anm) en artikel som uttryckte förståelse för att dådet begicks men också att det skadar rörelsen. De klarar alltså inte att ta avstånd, samtidigt som de vill hålla distans till våldet för att inte försvåra för sig själva, säger Christer Mattsson.
Säkerhetspolisen överraskades av hur Nordiska moståndrörelsen under valrörelsen 2018 lyckades påverka den offentliga debatten och få medialt genomslag utan att begå våldsbrott.
– Paradoxalt nog har NRM kortsiktigt dämpat högerextremismens våldsyttringar. De är inte intresserade av illdåd som begås i rörelsens namn, kommenterar Mattsson.
Att motverka högerextrema rörelser som NMR är en process som måste bedrivas långsiktigt och fokuserat på sådana geografiska platser där rörelsen har fotfäste, tycker han.
– Då måste man först förstå vad långsiktighet betyder. Det handlar om decennier. Vit makt är inget ungdomsfenomen, det är felaktigt att tro det. När den norska motsvarigheten till Säpo nyligen lade fram en rapport, visade den att snittåldern på de som går med i en högerextrem rörelse är 32 år. Så man ska inte rikta insatserna mot de som kanske går med i morgon – utan om tio år. Har man inte det perspektivet kan man lika gärna låta bli.
– Sedan behövs en fungerande exitverksamhet. Har du ingenstans att ta vägen i det ögonblick du av olika anledningar bestämmer dig för att hoppa av uppstår två risker. Du blir dragen tillbaka - eller går in i kriminella gäng som struntar fullständigt i dina tatueringar så länge du är lojal och har ett våldskapital. Eftersom det ögonblicket är så kort är det oerhört viktigt med ett lättillgängligt exit.