"På väg mot Sveriges friskaste län 2025" är den stolta men kanske något verklighetsfrämmande målsättningen landstinget Sörmland har. Åtminstone om man ser på hälsoutvecklingen hos länets unga. Under tio år har landstinget genomfört enkätundersökningen Liv och hälsa ung. Utvecklingen har på många sätt gått framåt. Rökning har blivit mindre vanligt bland både pojkar och flickor och andelen elever som ofta dricker alkohol har minskat. Men det finns också en oroande utveckling. Andelen överviktiga elever och andelen elever med psykosomatiska besvär som nedstämdhet, stress, huvudvärk och sömnlöshet har ökat. Andelen flickor som uppger att de mår bra har tydligt minskat sedan 2011 och är nu nere i 69 procent, jämfört med 88 procent för pojkar.
Det är stora skillnader mellan könen. Bland pojkarna ökar övervikten, medan flickorna i dubbelt så hög utsträckning svarat att de ofta har ont eller har andra psykosomatiska besvär. Sju av tio flickor känner sig stressade och över var fjärde flicka har ofta huvudvärk. Andelen flickor med migrän har nästan dubblerats sedan 2008. Även bland pojkarna har besvären ökat, men är betydligt lägre. Fyra av tio pojkar känner stress och en av tio pojkar har huvudvärk.
– Vi är lite bekymrade över resultaten. Det har alltid varit skillnad mellan pojkar och flickor, där flickorna haft mer psykosomatiska besvär. Men mellan 2011 och 2014 har de psykosomatiska besvären ökat flera procentenheter både bland pojkar och flickor, säger Monica Pärus, folkhälsoplanerare på landstinget.
Orsakerna till att allt fler elever mår sämre kan ha flera förklaringar. Sedan undersökningen 2011 har ett nytt betygssystem införts och enligt svaren i undersökningen 2014 har andelen elever med föräldrar som är arbetslösa eller sjukskrivna ökat.
– Samhällsutvecklingen i stort, med många val lägger mycket ansvar på små axlar som de kanske inte är rustade för. Ofta är det fler faktorer som inverkar och jag törs inte säga vad ökningen beror på. Men klart är att vi måste förbättra det psykosociala stödet. Vi måste säkra att verksamheter som möter ungdomarna, ungdomsmottagningar, skolhälsovården och primärvården har förutsättningar att erbjuda ett lättillgängligt stöd som kan möta ungdomarna här och nu, säger Monica Pärus.