Sjukskrivningar för psykisk ohälsa minskar

Andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har ökat stadigt i Sverige åtminstone de senaste tio åren. Fram till nu. Förra året var andelen 48 procent, i år 41 procent. Samma utveckling syns i Sörmland, men en minskning från 46 till 40 procent.

Siffrorna kommer från Skandias nyss publicerade rapport om samhällskostnaderna för sjukskrivningar. Rapporten sätter nedgången i sjukskrivningar för psykisk ohälsa i samband med pandemin. Men rapportförfattaren tror ändå inte att det psykiska välbefinnandet kommer att öka i pandemins spår. Tvärtom varnas för motsatsen: "Den psykiska ohälsan kommer sannolikt att öka", och därmed även samhällets kostnader för sjukfrånvaron, konstateras det där.

Kristina Hagström är hälsostrateg på Skandia, och framhåller att det är svårt att dra några långtgående slutsatser av siffrorna.

– Vi är i en extrem situation. Det är svårt att säga var vi befinner oss vad gäller den psykiska ohälsan, säger hon.

Samtidigt resonerar hon kring att en del människor kanske faktiskt mår bättre under coronapandemin: Mer tid hemma kan göra att det så kallade livspusslet blir lättare att lägga, hemarbete kan minska konflikter på arbetsplasterna. Annat talar för motsatsen, som det faktum att skilsmässorna ökat.

Skandias rapport syftar framför allt till att visa hur mycket sjukskrivningar kostar samhället i form av utebliven produktion, och vilka stora samhällsekonomiska vinster som skulle kunna göras, om sjukfrånvaron minskade. Något som är fullt möjligt med förebyggande insatser, enligt Kristina Hagström.

– Allt handlar om att ändra affärsmodellen. Om man satsar mer pengar på förebyggande arbete så sparar man i andra änden, säger hon.

Skandia utgår i sina beräkningar ifrån att de längre sjukskrivningarna, de över 14 dagar, skulle kunna reduceras med en tredjedel. Om så blev fallet, skulle samhällsvinsten bara för Sörmland bli 650 miljoner kronor på ett år, enligt bolagets beräkningar. Två miljarder går förlorade på grund av det arbete som inte blir gjort under sjukfrånvaron. De verkliga kostnaderna är antagligen högre, eftersom ingen hänsyn tas till exempelvis vårdkostnader. Kortare sjukskrivingar räknas inte heller med.

Skandia har gjort den här typen av beräkningar i flera år, och de visar att samhällskostnaderna för sjukskrivningar har ökat stadigt sedan 2015.

I år tillkommer förstås pandemin som en faktor utöver denna långsiktiga trend. Siffror visar att väldigt många fler än normalt var borta från jobbet i våras, när pandemin slog till. Det återspeglar sig även i statistiken över sjukfrånvaron bland kommunanställda i Sörmland, som tidningen tagit del av.

I den största kommunen Eskilstuna, var sjukfrånvaron i mars över 14 procent, att jämföra med knappt nio förra året. I Nyköping ökade sjukfrånvaron också rejält under våren, liksom i Katrineholm. Efter de kraftiga uppgångarna i våras normaliserades läget, men under hösten syns åter en ökning.

Siffrorna från kommunerna mäter den totala sjukfrånvaron, alltså inte bara längre sjukskrivningar. De ska ses mot bakgrund av rekommendationerna om att stanna hemma även vid milda symptom.

Hur den nu återigen ökade smittspridningen kommer att påverka sjukfrånvaron återstår ännu att se. Liksom de långsiktiga effekterna av pandemin, både vad gäller den psykiska hälsan och de totala kostnaderna för samhället.