Infektionssjuksköterskan Sara Blom följer steg för steg de inövade rutinerna. KlÀr metodiskt pÄ sig lager för lager av skyddsutrustning innan hon lÀmnar slussen och gÄr in till kollegan, och patienten som har börjat krÀkas.
Jag ska lugna dig redan hÀr. Scenariot Àr uppdiktat och nÄgon misstÀnkt ebolasmitta har vi inte i Sörmland, Àn Ätminstone. Skulle vi dÀremot fÄ det sÄ stÄr Sara Blom och hennes arbetskamrater redo att ta sig an hotbilden.
â SmittrĂ€dsla Ă€r en allvarlig sak, sĂ€ger överlĂ€kare Göran Stenlund, verksamhetschef för infektionskliniken.
â Och det finns en enorm smittrĂ€dsla i samhĂ€llet, bĂ„de bland vĂ„rdpersonal och övriga invĂ„nare. Det bĂ€sta vaccinet mot det Ă€r just kunskap och trĂ€ning.
Eskilstuna-Kuriren besöker MÀlarsjukhuset och infektionsavdelningen en dag nÀr det trÀnas pÄ rutinerna. Man gÄr igenom utrustningen, övar pÄklÀdning, avklÀdning, praktiska moment och samarbete tvÄ och tvÄ. Allt finns det tydliga skrivna instruktioner för, en coach lÀser högt steg för steg.
Rum 21 stÄr redo att ta emot en patient med misstÀnkt smitta. Avdelning 36 rymmer 20-talet likadana rum, med slussar in och ut. 36:an byggdes pÄ 70-talet för en befarad smittkoppsepidemi.
Rummets toalett Àr nu plomberad, vid sÀngen stÄr en mobil toa. Allt som kan hamna i den Àr att betrakta som riskavfall och tas omhand enligt föreskrifterna.
â Vi anvĂ€nder den utrustning vi har i sjukvĂ„rden i dag för att skydda oss mot blodsmittor som hiv, hepatit och syfilis, och luftburna smittor, till exempel tuberkulos. Nu blir det dubbla handskar och extralager. SĂ€kerhetsmarginalerna Ă€r stora, berĂ€ttar vĂ„rdenhetschef Elisabet Ohlson Kivipaasi.
â Vi förbereder oss inför alla scenarier. Men troligtvis kommer ingen vĂ„rd att krĂ€vas utan vi isolerar patienten hĂ€r tills vi har ett provsvar. Ăr det positivt förs patienten i ambulans till Universitetssjukhuset i Linköping, som har en specialavdelning redo för konstaterade ebolafall.
Sara Blom kÀnner sig rÀtt pÄbyltad under stunden i rummet. Det Àr skönt att komma ur alltihop, trött, svettig och med ett rejÀlt adrenalinpÄslag.
â Det kĂ€ndes bra att fĂ„ öva. Mest orolig var jag för avklĂ€dningsproceduren, det viktigaste steget. Men det kĂ€nns tryggt att veta att vi har en coach med hela tiden som gĂ„r igenom alla moment. HjĂ€rnan funkar nog inte sĂ„ bra i ett skarpt lĂ€ge.
Hon och kollegorna konstaterar ocksÄ att ur patientens synvinkel ser de sÀkert lÀtt skrÀckinjagande ut med munskydd, visir och gummihandskar. Det gÀller att agera lugnande mitt i allvaret.
PÄ MÀlarsjukhuset, liksom övrig svensk sjukvÄrd, har man haft beredskap för ett ebolautbrott sedan 1990, dÄ det hittills enda konstaterade fallet av ebolaliknande feber i Sverige behandlades i Linköping.
â Nu finns det skĂ€l att uppdatera rutinerna, som vi genom Ă„ren trĂ€nat pĂ„ med glesa intervall. Under en tid fĂ„r all vĂ„r klinikpersonal öva pĂ„ sĂ€kerhetsrutinerna pĂ„ ett löpande schema. Ăven personalen pĂ„ akuten, ambulansen och intensivvĂ„rdsavdelningen fĂ„r öva. Och landstingets enhet smittskydd/vĂ„rdhygien har grupptrĂ€ning pĂ„ alla tre sjukhusen.
Skyddsutrustning finns ocksÄ pÄ vÄrdcentralerna och andra mottagningar i lÀnet. Det Àr en enorm sÀkerhetssatsning, i Sverige och hÀr i Sörmland, konstaterar Göran Stenlund.
â Men det Ă€r hĂ€r hos oss en misstĂ€nkt ebolasmittad patient vĂ„rdas i vĂ€ntan pĂ„ provsvaren frĂ„n FolkhĂ€lsomyndigheten i Stockholm. LĂ€ngre Ă€n sex timmar ska det inte ta att fĂ„ besked pĂ„ blodproven.
Under tiden följer Göran Stenlund och hans svenska kollegor den globala situationen noggrant, och gör Äterkommande riskbedömningar.
Han tar som exempel den tvÄÄriga flickan som insjuknade under den över 100 mil lÄnga bussresan frÄn Guinea hem genom Mali tidigare i Är. Flickan dog i sviterna av sjukdomen och frÄgan var hur mÄnga hon hunnit smitta ner under resan.
â Man har i efterhand kontaktspĂ„rat 500 personer. Ingen blev smittad. Det ger lite proportion, utan att för den skull förringa problemen. Paniken i sig Ă€r ett problem. Och bristen pĂ„ sjukvĂ„rd i VĂ€stafrika.
Ebolaviruset sprids mellan mÀnniskor via blod, krÀks och andra kroppsvÀtskor. Göran Stenlund förklarar att det krÀvs direktkontakt för smitta.
â En ebolasjuk person pĂ„ ett flygplan smittar alltsĂ„ inte alla övriga passagerare utan möjligen den som sitter intill.
Du tror inte det blir nÄgon riktig pandemi av detta?
â Nej, det blir det inte. I Liberia och de övriga hĂ„rdast drabbade lĂ€nderna jobbar man hĂ„rt pĂ„ att bekĂ€mpa spridningen. SmittspĂ„rning och isoleringsvĂ„rd har bidragit till att antalet nyinsjuknade minskat kraftigt.
Varje mÄnad kommer patienter hem frÄn Afrika till Sverige med feber, enligt Göran Stenlund. Tre frÄgor avgör om patienten kan vara smittad av ebola och i sÄ fall behöver isoleras.
â Var i Afrika har personen varit, vad har hen gjort och nĂ€r kom symtomen? Om hen inte blivit sjuk inom tre veckor efter besöket i VĂ€stafrika Ă€r det inte ebola.
Sammanlagt i vÀrlden har hittills troligen drygt 5 000 dött av viruset i Är, varav fem i vÀstvÀrlden.
â SĂ€tt det i perspektiv till hiv och tbc som skördar 4 000 dödsoffer var - varje dag. Det kan man tĂ€nka pĂ„, tycker jag. Och pĂ„ hur mĂ„nga som dör i diarrĂ©sjukdomar utan diagnos i fattiga lĂ€nder, och i lunginflammationer och luftvĂ€gsinfektioner dĂ€r man saknar sjukvĂ„rd.
Till vÄren har vi ett vaccin och lÀkemedel mot ebolaviruset, tror Göran Stenlund.
â Tills dess kommer man lĂ„ngt med basala hygienrutiner. Ebolaviruset Ă€r extremt kĂ€nsligt och tĂ„l inte desinfektionsmedel eller tvĂ„l.