Grafen är den tunnaste sorts av kol som finns - endast en atom tjockt. Samtidigt är det starkare än någon annan kolsort. Det är dessutom genomskinligt och kan leda elektricitet och värme. Egenskaper som lovar stora möjligheter i framtiden.
– Det är det hetaste ämnet i forskarvärlden. Det är på gränsen till hajpat, säger Mikael Syväjärvi, docent i materielfysik.
I dag forskar han på Linköpings universitet, men han växte upp i Trosa och började sin naturvetenskapliga bana på Gripenskolan i Nyköping. Tillsammans med kollegan Rositza Yakimova har han tagit fram en metod för att framställa större ytor av grafen och nu arbetar de för att producera det industriellt. Något som skulle innebära stora ekonomiska möjligheter och samtidigt ett sätt att placera Sverige på framtidens teknikkarta.
– Det här ämnet har många lovande egenskaper. Det kan vara grunden i morgondagens hypersnabba processorer.
Nobelpriset gick till Andre Geim och Konstantin Novoselov för att de upptäckte ämnet genom att riva loss en ett atomtunt kollager av grafit med en tejpbit.
Men med tejpbiten lyckades nobelpristagarna bara skapa en mycket liten bit grafen. Det som forskargruppen i Linköping har lyckats med - och är bland de ledande i forskarvärlden i - är att skapa ämnet på större yta och i bra kvalitet. Kollegan Rositza Yakimova är forskningsledare för projektet (och är inbjuden att delta på Nobelmiddagen i kväll) och Mikael Syväjärvi ansvarar för att kommersialisera projektet.
Och Nobelpriset för upptäckten av ämnet kom lägligt.
– Det var jättekul. För att vara ett så pass ungt material, det upptäcktes 2004, betyder det ett erkännande, säger Mikael Syväjärvi.
– Det är lovande och visar att det finns möjligheter i framtiden. Om vi lyckas kan vi skapa en svensk industri och sätta oss själva på kartan genom att producera det här framtidsmaterialet.
I papperstidningen den 10 december: Så kan ämnet användas i framtiden.