– Att blanda patienter är tokigt, det blir dålig vård och personalen kan sakna kompetensen att vårda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna i dag har ingen chans att vårda patienter i livets slutskede samtidigt som man vårdar akutpatienter. Det blir en helt orimlig situation för personalen, säger Ulla Grubbström, överläkare i palliativ vård vid Vrinnevisjukhuset, Norrköping.
Hon menar att det kan leda till ett större lidande för patienterna och att anhöriga i stället känner sig tvingade att till exempel vårda sin svårt sjuka man eller fru hemma. Patienten kan ha flera slangar som leder ut eller in i kroppen, dropp, uppstötningar samtidigt som den vårdande anhörige själv är ovan vid sjuka personer eller av ålderdom orkeslös.
– Det ställer en väldigt hög press på anhöriga, säger Ulla Grubbström.
Hon har tidigare arbetat vid Nyköpings lasarett och var med och byggde upp vården i livets slutskede (Manteln) på lasarettet. Vården var omtalad och omtyckt, men landstingsledningen beslutade att lägga ned verksamheten för att spara pengar. Det kan nu framstå som början på slutet för den palliativa vården i särskild form på lasarettet.
– Det behövs vårdplatser för den här patientgruppen, säger Ulla Grubbström.
Joakim Öhlén, är professor vid Göteborgs universitet och forskar om palliativ vård (vård i livets slutskede). Han säger att upp till fyra av fem personer behöver vård i livets slutskede, det vill säga att det är en väldigt stor patientgrupp. Och studier har gjorts som visar att symptomlindringen sista veckan i livet är otillräcklig.