I november i år krockade 99 bilister i länet med dovhjortar. 2010 var siffran 29. Medan jägare och markägare har stenkoll på hur många älgar som finns på markerna och hur många som ska skjutas varje säsong finns det ingen som helst planering för dovhjortarna som är det klövvilt som ökar mest i länet.
– Om det skjuts över 80 djur per tusen hektar i till exempel området kring Lid är ungefär två av dem älgar. Men den viltart vi pratar om är älg, säger Johan Varenius, som ansvarar för jakt- och viltvård på länsstyrelsen i Sörmland.
Dovhjortarna har på sina håll i länet blivit så många att de ställer till med en hel del problem. Lantbrukare klagar över att dovhjortarna äter av deras skördar och antalet trafikolyckor med dovhjort har ökat kraftigt.
Nu ska en del av de skötselområden som förvaltar älg och kronhjort också ta med dovhjort i planeringen för att jakten inte bara ska ske slumpvis.
– Vi pratar knappt om dovhjort på dessa möten. De finns därute och påverkar helheten, exempelvis foderkonkurrensen. Det är dags att vi tar med dem också, säger Johan Varenius.
Därför har Sörmland, som första län i landet, inlett ett arbete där älgskötselområden bjuds in för att göra skötselplaner för dovhjortarna. Och när projektet, som är frivilligt, inleds i dag deltar 75 personer på en utbildningsdag i Hedenlunda i Flen. Av de 43 älgskötselområden som finns i länet har 17 anmält intresse i år och de jagar på drygt 40 procent av den jaktbara marken i Sörmland.
– Vi tycker det är jättebra att så många har velat vara med, säger Johan Varenius.
I februari ska årets jakt sammanställas och till våren ska dovhjortarna räknas för att få en bild av både hur många som finns totalt samt hur köns- och åldersfördelningen ser ut.
– De är ganska tacksamma att räkna kring april när det börjar växa och de ger sig ut på åkrarna. Det ger inget facit, men en bra bild över hur det ser ut.
Med den bilden ska varje skötselområde sedan diskutera hur de vill att stammen ska se ut.
– Det är den processen vi tror mycket på. Att man inom skötselområdet kommer överens om hur många man vill ha, om det finns för många hindar, om åldersfördelningen är bra, om stammen ska sänkas och så vidare. Skötselområdena bestämmer själva målsättningen för sitt område i samråd med markägare och jägare.