Utvecklingen att allt fler niondeklassare har psykosomatiska besvär är oroande, tycker hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Thomas af Bjur ( FP)
– Samverkan är nyckeln och där måste vi öka våra ansträngningar att samverka bättre mellan landstinget och kommunerna. Det finns god kompetens inom landstingets barn- och ungdomspsykiatri men vi måste ha en bättre koppling till skolhälsovården och ungdomsmottagningarna. Vi måste kunna ta hand om ungdomarna på ett tidigt stadium innan behoven blir så stora att de behöver riktig psykiatrisk hjälp, säger Thomas af Bjur.
Folkhälso- och miljölandstingsrådet Ann-Sofie Jacobsson ( MP), är inne på samma linje. Samverkan måste förbättras och för att nå ungdomarna i första steget spelar skolan en avgörande roll, menar hon.
– Ungdomarna går inte till primärvården, de söker hjälp där de är. Som miljöpartist är vår linje att utöka hjälpen på skolorna och öka närvaron av skolsköterskor och kuratorer. Det fungerar inte att det bara finns en skolsköterska eller kurator på plats mellan klockan 13 och 16 på onsdagar, säger hon.
Ann-Sofie Jacobsson är ändå glad över att enkätundersökningen Liv och hälsa ung gjorts under tio års tid.
– Undersökningen följer utvecklingen och vi kan se att till exempel rökningen har minskat. Nu måste det bli en fokusfråga att jobba på samma sätt med de psykosomatiska besvären.
För att nå målen krävs långsiktiga investeringar i folkhälsan, menar Thomas af Bjur.
– Vi måste våga göra sociala investeringar på längre sikt för att förebygga psykisk ohälsa. Tittar vi bara på här och nu blir det lätt att prioriteringar på det mest akuta fortsätter. I den senaste budgeten lade vi 20 miljoner kronor på sociala investeringar, det måste vi öka, säger han