Ett Är har gÄtt sedan Sörmland som en av de första regionerna drabbades hÄrt av coronaviruset. Sedan dess har Inspektionen för vÄrd och omsorg, Ivo, konstaterade brister i Region Sörmland inom samtliga fyra huvudpunkter som granskats: att Àldre inte fÄtt vÄrd och behandling utifrÄn behov, att de och deras anhöriga inte fÄtt information och inte varit delaktiga, att vÄrd i livets slutskede inte skötts enligt gÀllande regelverk och att det finns brister i journalföringen. Enligt Ivo hade Region Sörmland haft generella direktiv om att inte skicka Àldre till sjukhus.
Region Sörmland, som hĂ€vdar att Ivo dragit felaktiga slutsatser, bestĂ€llde i somras en extern utredning av hur organisationen hanterade de effekter pandemin hade för att bĂ€ttre förstĂ„ och kunna anvĂ€nda sig av erfarenheterna i det vidare covidarbetet â och inför framtida kriser.
Resultatet av utredningen, ledd av den statlige utredaren och tidigare landstingsdirektören i Stockholm, Toivo Heinsoo, presenterades under onsdagen.
Heinoo har i intervjuer och enkÀter tagit del av medarbetares skildringar av situationen. Och han noterar en tydlig ledning, styrning och kommunikation. Det mest intressanta tycker han sjÀlv Àr det engagemang alla, frÄn ledning till personal pÄ golvet, visade mitt i krisen.
â Regionen lyckades utnyttja samlad kompetens och resurser pĂ„ ett bra sĂ€tt, och mĂ„nga inte bara engagerade sig i sina offentliga tjĂ€nster utan visade stort personligt engagemang.
â Jag Ă€r ocksĂ„ imponerad av hur regionen tagit till sig ny kunskap och snabbt implementerat den i verksamheten. Man har visat gott omdöme.
NÄgra lÀrdomar ter sig uppenbara för utredaren; regionen behöver stÄ bÀttre förberedd med lÀkemedel och skyddsutrustning för kommande kriser. Den inledande krishanteringen förra vÄren var inte optimal.
Flera av de brister som uppstod fick aldrig nÄgra effekter, noterar Heinsoo, men de svagaste punkterna var tillgÄngen pÄ vÄrdplatser och personal.
Regiondirektör Jan Grönlund och regionrÄd Monica Johansson (S) har fÄtt mycket att dra lÀrdom av.
â Vi behöver se över antalet intensivvĂ„rdsplatser, fundera pĂ„ hur vi sĂ€krar personaltillgĂ„ngen, bĂ€st stöttar personalen, och titta pĂ„ hur framtidens intensivvĂ„rd ska se ut. Och vi vill bli sjĂ€lvförsörjande sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r, pĂ„ lĂ€kemedel och skyddsutrustning men Ă€ven el och vatten.