Var femte rättegång ställdes in förra året

Under 2015 ställdes 157 planerade brottmålsförhandlingar in vid Nyköpings tingsrätt, det motsvarar 18,9 procent av alla planerade rättegångar i brottmål.

Exakt hur mycket detta kostar samhället är svårt att säga. Riksrevisionen beräknade 2010 att genomsnittskostnaden för en inställd rättegång är 11 600 kronor. Det skulle motsvara 1,8 miljoner kronor i kostnader för Nyköpings tingsrätt.

Nyköpings tingsrätt ligger relativt bra till i statistiken, rikssnittet för inställda rättegångar är 22,2 procent. Av de 157 inställda rättegångarna är dessutom en hög andel, 42 förhandlingar, så kallade "dom på handlingarna". Det innebär att ett mål kan avgöras utan huvudförhandling och avser oftast trafikbrott som fortkörningar. Ett sådant fall kan snarare ses som en besparing.

– Det som är bekymmersamt är de rättegångar som ställs in på grund av bristande delgivning, att vi helt enkelt inte får tag på folk, säger Magnus Widebeck, lagman på Nyköpings tingsrätt.

Av alla inställda rättegångar i Nyköping förra året berodde 30 på bristande delgivning. På Eskilstuna tingsrätt, som hade 943 planerade förhandlingar förra året jämfört med Nyköpings 831, ställdes 76 rättegångar in av samma anledning. Magnus Widebeck är nöjd över de siffrorna.

– Jag tror att det är svårt att komma lägre än så, det måste jag säga.

Vissa tingsrätter har privatiserat delgivningsverksamheten och använder sig av företaget Svensk delgivningsservice. Men i Nyköping använder man sig uteslutande av polisen för att nå ut till åtalade och vittnen.

– Delgivningsverksamhet som bygger på polisen är mycket bättre, de har mer information om medborgarna än vad en privat verksamhet har, säger Magnus Widebeck.

På tingsrätten i Nyköping har varje mål en ansvarig handläggare och en domare, till skillnad från många andra tingsrätter där hela personalen delar på en stor hög med mål. Widebeck menar att det leder till att handläggarna känner ett större ansvar för att få saker gjorda, och att det i sin tur leder till att Nyköping står sig bra i statistiken.

Enligt Weyler Martin, rådman vid Solna tingsrätt och ordförande i övervakningsnämnden i Eskilstuna, finns det dock en annan förklaring.

– Mindre tingsrätter ligger oftast bra till. Bristande delgivning är i huvudsak en storstadsproblematik, det är mycket svårare att få tag på folk i Stockholm än vad det är i mindre orter som Nyköping och Katrineholm, säger han.

"Rulla ut röda mattan för vittnen"

Inga-Lill Staffansson är advokat på byrån Humanisterna i Katrineholm. Hon tar bland annat uppdrag som målsägandebiträde och beskriver situationen vid en inställd rättegång såhär:

– Dels är det ju det praktiska, man kanske behöver ta ledigt igen och så vidare. Men det värsta är det känslomässiga. Det kan vara en stor anspänning inför förhandlingen, och så poff, blir det ingenting av. Man kan inte lägga händelsen bakom sig.

Polisen är i dag skyldiga att informera målsägare om möjligheten till ideellt medmänskligt stöd. Någon sådan skyldighet finns inte när det gäller vittnen. Det skulle underlätta för många vid till exempel inställda rättegångar, tycker Brottsofferjourens förbundsordförande Sven-Erik Alhem.

– Vi måste i en mängd olika hänseenden förbättra situationen för både målsägare och vittnen. Varje domstol borde rulla ut en röd matta och skriva "hjärtligt välkomna" till domstolens lokaler. I dag kallas man inte med en välkomnande attityd, det är bara hårda ord och hot om vite och hämtning, säger han.

Efterlyser obligatorisk mejladress

Gränsen för vad man kan dömas till för straff i sin frånvaro höjdes den 1 juli 2014 från tre till sex månaders fängelse. Samtidigt fick domstolarna ökad möjlighet att använda förenklad delgivning och sanktioner för de som inte dyker upp.

Tanken var att de nya verktygen skulle ge domstolarna möjlighet att få ner andelen inställda rättegångar, men någon jätteeffekt har det inte blivit. Andelen inställda förhandlingar i brottmål i hela landet var 2014 23 procent och 2015 22,2 procent.

Den 1 april i år träder en ny lagändring i kraft. Domstolarna ska nu få möjlighet att i större utsträckning hämta in bevisning även om den tilltalade inte dyker upp till en planerad rättegång. Det innebär bland annat att vittnen kan lämna sin utsaga och bli inspelade, och att den tilltalade då kan höras vid ett senare tillfälle.

Magnus Widebeck, lagman på Nyköpings tingsrätt, gillar ändringen.

– Det är kanonbra, men jag tror inte att det kommer att spela så stor praktisk roll. Det är inte jättemånga mål där detta kan bli aktuellt, men det är ändå ytterligare en pusselbit för oss.

Även Nina Stubbe, lagman på Eskilstuna tingsrätt, är positiv till ändringen.

– Vi välkomnar att det blir möjligt att ta upp förhör i större mån. Ju längre tid det går desto mindre minns man ofta, säger hon.

De är dock båda två överrens om att delgivningssystemet behöver förnyas. I bland annat Danmark finns ett system där man får en e-mailadress som man är tvungen att hålla sig uppdaterad med om man är misstänkt för ett brott.

– Det skulle lösa alla delgivningsproblem, säger Magnus Widebeck.

– Det ska inte vara möjligt att undanhålla sig rättvisan genom att strunta i att svara på ett brev, säger Nina Stubbe.