Var tionde sörmländskt barn lever i en skuldsatt familj

Sommaren är en speciell tid. Många ser fram emot den, men för andra kan sommaren innebära en klump i magen. När andra reser och shoppar blir det tydligt vem som inte har råd att göra detsamma.

7 081 av länets barn lever i dag i en skuldsatt familj, det är drygt var tionde barn. Kanske är det fler än så. Ingen vet hur många barn som lever i hushåll med mycket små ekonomiska marginaler. 

Trots topplaceringen är det mycket stor skillnad mellan de olika kommunerna i länet. Högst är siffran i Vingåker där 14 procent av barnen lever i skuldsatta familjer. I botten ligger Trosa kommun med 5,6 procent. I hela landet lever 8,4 procent i samma situation.

Vårens permitteringar och uppsägningar har förändrat förutsättningarna för många. Sommarmånaderna sätter normalt sett press på familjer och i år riskerar de att bli droppen som får bägaren att rinna över. Kronofogden ser en ökning av antalet samtal från vuxna som kämpar ekonomiskt. Risken är att ännu fler barn kommer att leva i skuldsatta familjer framöver. Det är mycket möjligt att coronautbrottets svallvågor ännu inte gett utslag i statistiken, enligt Kronofogden.

– Det tar vanligtvis lång tid innan man hamnar hos Kronofogden från det att det börjat gå utför, säger Tina Häggmark på Kronofogden. 

Det handlar inte bara om att nya barn hamnar i en utsatt situation. Familjer som redan levde på marginalen riskerar att få det ännu sämre. I vissa fall kan barnens grundläggande rättighet till social trygghet, skola och bästa möjliga hälsa inskränkas, berättar Maria Angsell, sakkunnig socionom vid BRIS, barnens rätt i samhället.

Att en familjemedlem hamnat i skuld påverkar hela hushållet. Det är inte ovanligt att barn tar på sig en del av ansvaret för en haltande ekonomi. 

– Stress påverkar i högsta grad relationerna inom familjen. Vi vet sedan tidigare att stress är en riskfaktor för konflikter som i vissa fall kan leda till våld, säger Maria Angsell.

Att vara skuldsatt är ofta tätt sammankopplat med känslor av skam och oro för hela familjen. Barnen märker ofta mer än vi tror.

– Många vill bespara barnen de jobbiga känslorna, men det fungerar oftast inte. Som vuxen behöver man inte ha alla svar, utan finnas där och ta initiativ till en öppen dialog, säger Tina Häggmark.

Maria Angsell tycker också att det är viktigt att prata med barnen om vad som händer i familjen.

– Det kan vara så att en del barn har obefogat stor oro. Barnet kanske oroar sig för att det inte ska finnas pengar till mat eller hyra, när situationen i själva verket inte är så allvarlig, säger hon.

Barn som uppfattar att familjen kämpar med ekonomin utvecklar ofta strategier för att hantera situationen. Det kan handla om att aktivt leta upp extrapriser i butiker för att underlätta för föräldrarna. Andra gånger syftar strategierna till att inte själv vara en belastning. Barnet kan på eget initiativ avsäga sig fritidsaktiviteter som kostar pengar eller slänga inbjudan till födelsedagskalas utan att visa föräldrarna, eftersom de inte vill dyka upp utan present. Andra gånger handlar strategin om att barnet sluter sig för att inte emotionellt belasta föräldrarna.

Att få prata om sin oro kan göra stor skillnad, även för vuxna. Kronofogden och BRIS har sedan tidigare ett samarbete i syfte att informera och stötta skuldsatta familjer. Till BRIS kan både barn och vuxna ringa för att prata med kurator.

Barn i skuldsatta familjer kan också få problem i skolan om stress och oro påverkar deras koncentration och inlärning. Trots att skolan ska vara kostnadsfri finns det förväntningar på att barn ska ha tillgång till dator och internet, något som inte alla familjer har råd med. Även klassinsamlingar innebär en ekonomisk belastning för redan ekonomiskt tyngda familjer.

Som utomstående kan man också arbeta för att hjälpa barnen, inte minst inom föreningslivet. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och genom att arbeta aktivt för att undvika onödiga kostnader och arrangera samåkning eller delning av utrustning kan även barn med sämre ekonomiska förutsättningar delta. 

– Se över vilka signaler du som vuxen skickar. Visar du att det är viktigt med märkeskläder och resor riskerar barnen att göra samma sak, säger Maria Angsell.

Tina Häggmark instämmer.

– Det kan handla om vilket barn som helst, sånt här syns inte alltid utanpå. Nu gäller det att vi vuxna ställer upp och visar att vi finns där för barnen, säger Tina Häggmark.