SN har i flera artiklar under flera år beskrivit situationen på framför allt Nyköpings lasarett. Personal och patienter har sagt att resurserna är otillräckliga och minskningen av antalet vårdplatser, sängar, gjort att man fått ägna sig åt andra saker än patienterna.
Eller som Anja Wolf på akutmottagningen säger:
— Vi är trötta, hela personalstyrkan.
De beskriver en arbetssituation där mycket av arbetet är annat än att ta hand om akuta patienter. En bild som flera av deras arbetskamrater delar.
En stor del av tiden får till exempel ägnas åt att ragga vårdplatser.
— Och hur mycket tid går åt till att transportera alla patienter mellan olika avdelningar och kliniker? undrar Ingrid Åhlund, undersköterska.
Samtidigt ska patienternas vårdtid registreras i ett separat datasystem.
— Vi har till uppgift att registrera ankomsttid för patienten, tid innan patienten får träffa sjuksköterska och läkare och när patienten lämnar akutmottagningen, säger Hanna Terning och fortsätter:
— Men systemet vi har är långsamt.
— Och det kommer hela tiden in nya patienter som gör att vi till slut får gissa när patienten kom in och hur lång tid det tog innan patienten till exempel fick träffa läkare, säger Anja Wolf.
De berättar om hur vårdplatsbristen på lasarettet påverkar akutmottagningen och hur akuten riskerar att bli en vårdplatsenhet eftersom inga lediga platser finns i stället för att fungera som just en akutmottagning.
— Stor del av arbetstiden på akutmottagningen går till omvårdnad på patienter som inte kommer i väg till annan vårdavdelning på grund av platsbrist, säger Anja Wolf.
På akuten arbetar läkare under utbildning, vilket kan göra att diagnoser kan ta längre tid. När dessutom läkarna som ligger bakjour inte kan komma in växer väntetiderna.
Och med ett fullt väntrum riskeras patientsäkerheten, berättar de. Vem är i störst akut behov av vård? Vem kan vänta?
Arbetsbördan är tung, konstaterar de.
— Man är helt slut efter ett arbetspass och så ska det inte behöva vara, säger Anja Wolf och Hanna Terning.