De är bara tusendels millimeter stora men kan orsaka panik över en hel värld. Och det trots att själva viruset, som kan orsaka dödliga smittor, egentligen inte vill göra någon sjuk och absolut inte att döda den det sitter på. Om personen eller djuret dör försvåras ju huvudsyftet som är att sprida sig. Och en sjuk person som ligger hemma rör sig mindre bland andra människor och gör det också svårare för viruset att sprida sig till fler. Å andra sidan är det vissa sjukdomssymtom som hjälper viruset att sprida sig. Hosta, till exempel, är ett av de mest effektiva sätt för både virus och bakterier att sprida sig.
Det kan vara därför som just luftvägsinfektioner är bland de vanligaste bland pandemier. Och det är troligen därför som ebola-viruset aldrig lyckades bli en pandemi. Viruset, som orsakade skador på alla organ i kroppen, var så dödligt att offren dog innan de han smitta så många andra.
Hiv-viruset är också en pandemi, även om den är långsam. Det är å andra sidan extremt smart eftersom den som är smittad kan bära på det en lång tid innan den blir sjuk. Det är troligen det som har gjort att viruset har dödat så många utan att egentligen vara särskilt smittsamt.
När nästa pandemi kommer är omöjligt att säga. Man kan bara konstatera att den kommer.
Man kan spekulera, men det är helt omöjligt att veta. Tidigare har intervallet varierat mellan 10 år och 40 år, men sannolikheten att den ska komma nästa år är lika stor som att den ska komma om 30, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Hur många som blir sjuka och hur allvarligt går inte heller att förutsäga. Däremot kan man som sagt vara så gott som säker på att det kommer nya pandemier. Men de verkar bara komma en åt gången.
— Teoretiskt sett borde det kunna komma fler, men i praktiken verkar det som om de konkurrerar ut varandra. Det verkar finnas konkurrens om den här ekologiska nischen, säger Anders Tegnell.
De flesta pandemier man hör talas om är de farliga sjukdomarna som väntas skörda tusentals dödsoffer. Men nästa pandemi kan lika gärna passera som en vanlig snuva. I begreppet ligger bara att smittan sprider sig över hela jorden. I slutet av 1800-talet spreds Ryska snuvan över världen. Man vet inte så mycket om den, men den anses ha varit ganska mild.
— Det är ett missförstånd att det leder till att människor blir allvarligt sjuka. Det som är specifikt är att det är en ny sjukdom som ingen någonstans i världen har något skydd mot. För de har aldrig stött på något liknande tidigare.
Även om det oftast handlar om virus kan även bakterier orsaka pandemier.
— Man talar slarvigt om pandemier som influensor, men även kolera och pesten kan klassas som pandemier. Även hiv-epidemin kan göra det, även om den var långsam, men den drabbar hela jorden.
Men historien saknar inte exempel på allvarliga pandemier. Spanska sjukan som spred sig från Amerika till Europa under första världskriget ledde till att åtminstone 50 miljoner människor dog, ibland nämns till och med hundra miljoner dödsfall. Spanska sjukan orsakades av ett virus som påminner om fågelinfluensans virus och den drabbade framför allt unga människor.
Medan äldre drabbas värre i vissa pandemier slår andra framför allt mot unga. Troligen hade varianter av Spanska sjukan-viruset tidigare spritt sig över världen och lett till att en del äldre hade utvecklat ett skydd, medan smittan var helt ny för den yngre generationen som därmed inte hade något skydd alls. Och trots att det alltså troligen fanns en del människor som hade ett visst skydd skördade smittan så många liv. En anledning var att den ledde till bakterieinfektioner som var svårbotade eftersom det inte fanns penicillin.
Att det så ofta talas om fåglar och grisar i samband med influensor beror på att de virus som sprids bland djuren förändras för att smitta människor som då inte har något skydd mot den nya sortens virus som uppstår. För att en pandemi ska uppstå krävs att viruset muterar så att det dels kan smitta från djur till människa och dels människor emellan. Vanligast är fåglar som kan gå och bära på ett virus länge utan att blir sjuka.
— Särskilt vilda fåglar verkar gå och bära på influensavirus i oändliga varianter hela tiden.
Och ett av de senaste pandemihoten, en variant av corona-virus som har upptäckts i Saudiarabien, misstänks komma från en kamel, även om det troligen inte är hela förklaringen. Viruset orsakade allvarliga sjukdomar och några dödsfall men visade sig sedan inte smitta tillräckligt mycket mellan människor för att den skulle sprida sig i någon större utsträckning. I Kina smittades människor av en annan variant av corona-viruset, kallad sars. Den gången kom smittan troligen från fladdermöss.
Ryska snuvan i Björnlunda
Den 10 december 1889 kom ryska snuvan till Björnlunda. Den kom via tåget och den första som smittades var stationsinspektoren. Därefter spreds smittan snabbt vidare, bland annat via en handlande som bodde intill stationen och vidare ut på landsbygden. I det lilla samhället diskuterades hur smittan spred sig, om det var med vinden eller genom möten mellan människor. Provinsialläkaren som skrev en rapport om det som i dag betraktas som den första pandemin i modern tid gissade att det kunde vara både och eftersom den spred sig så fort och brett. De flesta blev dock lindrigt sjuka och i slutet av året fanns inga rapporterade dödsfall i Daga distrikt under 1889.
Spanska sjukan
I slutet av första världskriget drog Spanska sjukan, över världen. Den skördade fler dödsoffer än själva kriget och en tredjedel av jordens befolkning insjuknade i influensan. Man räknar med att kring mellan 20 miljoner och 50 miljoner människor dog, kanske ännu fler. I Sverige uppskattas 35 000 personer ha dött av sjukdomen. Det är troligen en av de allvarligaste påfrestningarna på det svenska samhället. På grund av att så många var sjuka blev det brist på läkare och sjuksköterskor och mycket oerfarna nyblivna läkare skickades ut i landet. I princip alla som dog var under 45 år. De flesta som dog gjorde det efter bara sex till elva dagar, ibland redan efter fyra.
Asiaten
1957 drog en ny influensa kallad Asiaten över världen. Den trängde bort Spanska sjukan som människor då hade utvecklat ett skydd mot. Ungefär 5 miljoner människor, även här framför allt unga, dog i epidemin. Influensan kom till Sverige i oktober 1957 och efter några upptäckta ströfall hos bland annat scouter som hade varit på läger i Storbritannien och hos personer som kom hem från musikfestival i Sovjetunionen slog den till snabbt och på bred front. Det fanns inte tillräckligt med vaccinationsdoser och bara utvalda yrkesgrupper, framför allt i vården, blev vaccinerade. Skolor fick stänga under enstaka dagar för att så många var sjuka, besöksförbud infördes på sjukhus och permissionsförbud utfärdades för värnpliktiga. Stockholms spårvagnar fick minska avgångarna på grund av brist på personal och i skolorna hoppade pensionerade lärare in för att täcka upp för de sjuka. Över en miljon svenskar beräknas ha insjuknat i influensan, men relativt få dog. Sjukfrånvaron beräknas ha kostat det svenska samhället cirka 130 miljoner kronor.
Hongkong-influensan
Nästa pandemi som kom, Hongkong-influensan, slog ut Asiaten. Året var 1968 och framför allt äldre människor dog av den sjukdomen. Under första året dog cirka 1 miljon människor. Till Sverige kom den under de första månaderna av 1969, men i slutet av året sköljde en andra, kraftigare pandemivåg över landet. Inte heller här räckte vaccinet till och folk rusade för att få tag på de få doser som fanns. I pressen debatterades vaccineringens för- och nackdelar intensivt.
Viruset sprids fortfarande som en säsongsinfluensa.
Sars
2003-2004 spreds ett en ny sort av det så kallat coronaviruset som kallades för sars. Det höll på att bli en pandemi, men tack vare att vårdhygienen stramades upp och att viruset har ganska låg smittsamhet stoppas spridningen av viruset. Cirka 8 000 personer drabbades och 750 dog. Smittan kom från Kina och spreds till flera länder via resenärer. Troligen kom smittan från fladdermöss som smittade människor via andra djurarter.
Fågelinfluensan
2006 hittades influensaviruset H5N1 hos flyttfåglar i Sverige. Inga människor smittades då. Men typen förekommer fortfarande bland fåglar och har sedan tio år tillbaka spridit sig i Europa, Mellanöstern och Afrika. För det mesta tycks smittan inte smitta människor särskilt lätt, men om den gör det leder den till svår sjukdom, ofta med dödlig utgång.
Svininfluensan
Vintern 2009/2010 kom en ny variant av viruset A(H1N1), kallad svininfluensan. De flesta som drabbades av svininfluensan blev lindrigt sjuka, men ett fåtal blev allvarligt sjuka och cirka 30 000 personer i världen har dött av sjukdomen, många unga. I Sverige vaccinerades över sex miljoner människor. Cirka 30 000 personer runt om i världen har dött av sjukdomen fram till hösten 2012. I efterhand har det visat sig att vaccinet kunde orsaka narkolepsi hos barn under 20 år. Mellan 150 och 200 fall har konstaterats i Sverige.
Mers-CoV
En annan form av corona-viruset upptäcktes i Saudiarabien tidigare i år. Den ger liksom sars svår luftvägsinfektion med komplikationer i flera organ, exempelvis njursvikt. Till en början fanns misstankar om att det kunde utveckla sig till en pandemi, men trots att viruset ledde till allvarlig sjukdom hos dem som drabbades verkar det ha låg smittsamhet människor emellan. Smittan tros komma från kameler.
Årets säsongsinfluensa
Varje år kommer en influensa under vintern. Viruset gillar kylan och vårt sommarhalvår cirkulerar virusen på södra halvklotet. Vaccinet skapas genom att studera vilka stammar som förekommer på södra halvklotet.
Vaccinering pågår för årets säsongsinfluensa som troligen är en variant av H1N1 - svininfluensan. Personer som tillhör riskgrupper rekommenderas att vaccinera sig.