De mediciner som vi stoppar i oss rinner till största del genom kroppen och ut i vattendragen via våra avloppssystem. Flera studier har visat på negativa effekter hos vattenlevande djur. Till exempel kan mörtar bli tvåkönade på grund av hormoner i vattnet.

För ett par år sedan diskuterades förstärkt rening på sjukhusen i Sörmland. En dålig idé, tyckte Katrineholmsmoderaten Christer Sundqvist, eftersom bara knappt 10 procent av de mediciner vi äter konsumeras på sjukhusen. Han skrev därför en motion om att i stället attackera problemet på reningsverken. Den bifölls förra året.

– Det vore väsentligt mycket smartare om kommunerna samfinansierade det här och la pengarna på reningsverken i stället, menar Sundqvist.

Med anledning av motionen har Region Sörmland under våren sonderat terrängen hos kommunerna. Gensvaret har dock inte varit särskilt stort.

– Uppdraget har varit att höra om det finns intresse, men det har gått väldigt dåligt. Det är väl Flen som har visat intresse. Trosa har redan fattat beslut om att utöka reningen på sitt verk, Eskilstuna ligger också i startgroparna, berättar Catharina Krumlinde, miljöcontroller på regionen.

Hon menar att läkemedelsrester är ett växande bekymmer i branschen och att det sannolikt kommer skarpare direktiv från EU så småningom. Runtom i landet pågår olika försök med att komma åt medicinerna i avloppsvattnet. Tekniska verken i Linköping ligger i framkant, och har redan byggt en anläggning där läkemedel bryts ned med hjälp av ozon. Rening med så kallat aktivt kol är en annan metod som testas.

– Många av avloppsreningsverken i landet är byggda på 50- och 60-talet. Vi åt inte lika mycket läkemedel då. Det fanns inte så mycket kemikalier i samhället över huvud taget, säger Catharina Krumlinde.

Hon påpekar också att det är i avloppsvattnet som man har hittat läkemedelsrester, och inte i dricksvattnet. Samtidigt finns en risk att problemet förs vidare uppåt i näringskedjan via fiskarna, men där finns inga tydliga vetenskapliga bevis i dagsläget.

I de mätningar som görs i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna går det också att se trender för narkotikaklassade preparat. Till exempel hittas betydligt mer Tramadol i avloppsvattnet, än vad läkarna i Sörmland skriver ut.