I Sörmland pantades det under förra året 61 525 278 burkar och pet-flaskor. Något som motsvarar 209 förpackningar per person länet. Bästa kommun var Gnesta där 301 burkar och flaskor lämnandes in per person. Sämst i länet var Oxelösund där 162 förpackningar pantades per person. I snitt återvinns nästan 85 procent av burkarna och pet-flaskorna i Sverige, målet är dock 90 procent. Tillgänglighet är en viktig faktor när det kommer till att ta med våra flaskor och burkar till pantmaskinen.

– I Sörmland finns det ganska bra pantmöjligheter och vi vet att det är en av sakerna som minskar tröskeln för att panta, säger Katarina Lundell, kommunikationschef på Pantamera och Returpack.

På Pantamera arbetar man kontinuerligt för att antalet återvunna förpackningar ska öka. De flesta har nog någon gång sett företagets reklamklipp där kändisar, humor och musik används för att vi ska ta med våra burkar och flaskor till butiken.

Artikelbild

– Vi jobbar med att påverka attityder och beteenden så att folk vet vad det gör för nytta. Vi jobbar med barn i skolmiljö men även med vad vi kallar unga vuxna, där man konsumerar ganska mycket men kanske inte är lika pigg på att gå tillbaka till butiken och panta. Där försöker vi bygga relationer bland annat på sociala medier. Sedan jobbar vi även mycket med den klassiska pantamera-reklamen så att alla som redan pantar fortsätter med det.

Även om pantsystemet för aluminiumburkar infördes 1984 är konceptet med att få betalt för återvinning inte något nytt i Sverige.

– Vi brukar säga att det har funnits pant sedan slutet av 1800-talet. Som exempel har det varit pant på mjölkflaskor, det var så det började i Sverige.

Pantamera drivs av Returpack som bildades 1984 just för att det skulle bli möjligt att föra in aluminiumburkar i landet. Då var politikerna oroliga för en ökad nedskräpning varpå pantsystemet infördes för att skapa ett incitament att återvinna burkarna.

– Där kan man se hur samhället har förändrats. Då var man rädda för nedskräpning, det vi jobbar med i dag inom återvinning är att ta vara på värdefullt material som man kan använda igen.

Pantsystemet fyller 35 år i år: "Vi är långt ifrån färdiga"

AB Svenska returpack bildades 1984 och startade samma år pantsystemet för aluminiumburkar. Ett decennium senare blev det även möjligt att panta pet-flaskor. Den senaste förändringen var att det förra året blev möjligt att frivilligt ansluta juiceprodukter till pantsystemet. Joakim Brodahl, verksamhetsansvarig Skräpfritt land på Håll Sverige rent, tycker att pantsystemet är bra men att det finns mycket mer att göra när det kommer till återvinning.

– Vi pantar mer än någonsin men vi konsumerar också mer än någonsin. Även om vi pantar omkring 85 procent så är det ett stort läckage.

Han säger att om man ser till andra förpackningar där det inte är pant är andelen som inte återvinns högre.

– Till exempel är det en låg återvinningsgrad på plast. Vi kanske är duktigare än vissa andra men vi är långt ifrån färdiga.

Joakim Brodahl säger att när det kommer till vad han kallar "on the go"-förpackningar, är svinnet stort.

– Det gäller oavsett om det är en pet-flaska eller en plastförpackning utan pant som vi konsumerar i farten. Till exempel en kaffemugg till och från jobbet är vi sämre på att återvinna. Där tror jag att det är högst 75 procent som kommer tillbaka.

Han tror dock att det hade sett ännu sämre ut om inte pantsystemet hade funnits.

– Det är en hypotetisk fråga, men jag misstänker att vi hade haft ett större problem, både i dag och tidigare. Panten är ett incitament där man sätter ett värde på, i det här fallet, plastflaskan och aluminiumburken. Det är bra och ett smörjmedel för att insamlingen ska bli högre.

På Håll Sverige rent arbetar man, precis som på Pantamera, framförallt med att försöka påverka de yngre generationerna.

– Vi jobbar på många olika sätt och det finns ingen quick fix. Vi jobbar mycket med att påverka barn i förskola och skola att bli bättre än vad vi är och växa upp som icke nedskräpare. Att de tar ansvar och förstår värdet med att återvinna sin förpackning. Sedan måste vi också påverka oss vuxna i dag, som kanske bidrar till problemet, med olika typer av kampanjer. En tredje sak som är viktig är att arbeta med kommunerna. Det är ofta de som har det operativa ansvaret för skräpet genom att städa men även förebygga så det inte blir nedskräpning.