– Det är inte en helt oproblematisk fråga, för det finns egentligen ingen objektiv sanning när det handlar om kulturarv. Men kortfattat kan man säga att ett kulturarv är den historia vi bär med oss och som vi tycker är mer eller mindre viktig, där i ligger även själva problematiken. Det är viktigt att bevara alla möjliga saker, men att avgöra exakt vad som är viktigt går inte. Vårt uppdrag som länsmuseum är att ge perspektiv på vår sörmländska historia och det gör vi i pluralform – alltså genom att ge ett så mångsidigt perspektiv på vår historia som möjligt. Det gör vi bland annat genom arkivsamlingar, bilder, insamlande av föremål och berättelser.
De senaste dagarna har jag fått mängder av tips från olika föreningar och privatpersoner som vill lyfta fram olika kulturarv. Hur ska jag som journalist sålla bland tipsen?
– Det kan du inte. Det jag säkert kan säga är att det inte går att fastställa några särskilda kriterier som definierar ett kulturarv. Kulturarv är det vi väljer att se som kulturarv och det varierar över tid och vilken anda vi lever i just då. Men under själva kulturarvsdagen uppmärksammas ofta intressanta lämningar, fysiska platser och utomhusmiljöer som spelat en avgörande roll för hur historien utvecklat sig framåt. En annan aspekt är exempelvis slöjd, hantverk eller byggnadsvård, där finns det mycket kunskap som är viktig att vi för med oss in i framtiden – gammal kunskap som inte minst i tider när naturkatastrofer och andra miljöhot blivit allt mer överhängande.
Konkret, hur förklarar man för en counter-strikespelande tonåring varför hen ska dra ut och kolla in kulturarv på söndag, i stället för att hänga vid datorn?
– Det är viktigt att ta del av sin historia. Genom historiska händelser förstår du ditt samhälle bättre och får ett perspektiv på hur det är att vara människa. Lite: "Så här tänkte man förr, kan det ha något samband med varför jag tänker så här i dag". Historisk kunskap eller fysiska lämningar gör att vi kan förstå vår samtid. Om det inte skulle finnas några bevarade kulturmiljöer eller historiska berättelser, skulle det vara omöjligt att förstå sin samtid.
Om man nu tar sig ut på söndag, hur känner man igen ett kulturarv?
– Åter igen, det intressanta är vad som är värt att kalla för ett kulturarv. Vilka människor får vara med att avgöra det? Kulturarv kan lätt bli ett slagfält för ideologi och politik i stort och smått. Bron i Mostad som sprängdes under balkankriget eller de två historiska gravmonument i den antika staden Palmyra i Syrien som IS sprängde i somras är exempel på historiskt viktiga platser som använts som politiska slagfält under krig, kanske för att radera ett stycke viktig historia eller skriva om den.
Själva ordet kulturarv är inte så värst vidare sexigt...
– Det går mode i ord. Ett tag var kulturarv jätteute för att sedan bli neutralt igen. De senaste åren har det funnits krafter som vill annektera ordet kulturarv igen och sätta en absolut prägel på vad ett kulturarv är, vilket vi professionella inte gillar alls. Kulturarv kommer och går och vissa består. Kulturarv är relevant och angeläget men inget man kan ta för givet, utan vi måste hela tiden behålla vår objektivitet i frågan.