Vi träffas på café VarDagsRum i Nyköping. Lunchrusningen är över men borden är ändå fyllda med trötta shoppare som kostar på sig en eftermiddagskopp.

Nora har kanske egentligen inte tid att träffas. Just nu delas tiden mellan jobbet på Nyköpingsbro, packningsbestyr inför flytten till Lund och tid med kompisar.

– Det är något som jag prioriterat i sommar – kvalitetstid med kompisarna och med familjen också så klart.

Så speciellt nervös är Nora inte inför den stora flytten. Konstigt nog eftersom hon lämnar familj, kompisar och invanda miljöer.

– Men jag gillar att flytta och träffa nya människor och jag har märkt att jag har ganska lätt för det. Jag valde ju till exempel att gå på gymnasiet i Norrköping så jag har ju tagit det där första steget.

Nora säger att hon alltid varit intresserad av politik. Kanske inte så konstigt med en pappa (Nicklas) som är kommunalråd i Nyköping.

– Jag har alltid pratat politik med pappa. Jag är påverkad så klart, men inte tvingad att ha samma åsikter som honom, det har bara kommit naturligt. Min bror tycker till exempel inte som jag och pappa, säger Nora och smuttar på den iskalla latten.

Nora har, som den noggranna person som hon är, tittat på vad de andra partierna har att erbjuda men ändå fastnat för Vänsterpartiet.

– Jag gillar kärnan i deras politik. Klassfrågor, genusstrukturer – att det ska vara lika för alla. Det tycker jag är jätteviktigt.

Vad tror du blir avgörande i valet i år?

– Det beror på hur de pratar om det här med flyktingfrågan. Jag skulle hellre ha sett att det handlade om miljön, men jag tror inte att det kommer att bli så.

Tre år på universitet väntar nu och en utbildning i strategisk kommunikation.

Men om du nu blir jättepoppis i valet (Nora är nummer 13 på Vänsterpartiets valsedel), kommer du att hoppa av skolan då?

Nora funderar lite, men svarar sedan bestämt.

– Nej, jag har alltid gillat att plugga, att lära mig nya saker och att komma in på Lund har alltid varit mitt mål. Men sen vet man så klart inte hur det blir där nere. Man får testa.

Noras dröm är att jobba som kommunikatör, jobba med kommunikationsprojekt kanske, eller bli politiker.

Du som är ung, vad tror du om Sveriges framtid?

– Den ser ljus ut. Jag tycker att det är viktigt att man får in unga människor i politiken. Jag älskar till exempel att få mina vänner engagerade. Det är ju vi som ska ta över senare och min generation tror jag är mer öppen att tycka saker än mina föräldrars generation som hade växte upp med andra normer. I dag har vi till exempel tillgång till ett större informationsflöde än tidigare.

Men hur är det med fake news? Sociala medier är ju bra, men hur mycket kan man lita på dem egentligen?

– Jag tror att min generation förstår det här med källkritik. Jag kan ju inte prata för alla, men i min skola så pratade vi källkritik hela tiden. Vi ställde frågor som ”vem har skrivit det här”, ”är det en bra källa”.

Nora beskriver sig själv som en pojkflicka när hon växte upp.

– Jag drogs till killar men samtidigt blev jag ganska påverkad av dem vilket jag förstår i dag. När man hade idrott och skulle spela fotboll till exempel så var man ju inte lika bra som killarna och blev bortknuffad, men det är något som man borde titta mer kritiskt på. Det ska inte spela någon roll vilket kön jag har.

Nora anser dock att samhället av i dag har förändrats sedan hennes mamma växte upp till exempel. Att normerna är annorlunda och att fler kvinnor hörs.

– Och i skolan så lyfts kvinnor fram mer. Jag hade en lärare på gymnasiet som pratade mycket om kvinnorna i historien och det var något som jag byggde mitt gymnasiearbete på också.

Du lever som du lär?

– Jag försöker att ifrågasätta, det spelar ingen roll om det är min bästa vän eller någon i familjen, när jag känner att något känns fel så ifrågasätter jag det. Man kan inte tiga. Ja, man kan nog säga att jag försöker leva som jag lär.

Vilket parti Nora själv kommer att rösta på är ingen hemlighet, men har hon några råd till förstagångsväljare nu i höst?

– Jag har kompisar som frågar mig vilka de ska rösta på i höst och det kan ju inte jag svara på, säger Nora och skrattar.

– Vad jag kan hjälpa dem med är att säga, ”kolla på det här och det här”, kolla på debatter och hitta en person man känner sig trygg med. Om man gillar politik och läser på så speglar det sig också i handlingar. Man ställer upp för varandra, om någon gör sig illa vet man vad man har för rättigheter och man går emellan om man ser att något händer. Jag tror att har man kunskap i politik så gör det att man vet vilka rättigheter man har, men även skyldigheter. Det gör dig till en bättre person.

Nora lever och andas politik. För henne är det inget mossigt och förlegat utan nytt och fräscht.

– Det är nog det jag alltid velat syssla med, säger hon.