Regalierna har sedan i somras förvarats på ett konserveringscenter där de genomgår ett åtgärdsprogram.

Vid kuppen den 31 juli för två år sedan stals ett riksäpple och två kungakronor i guld som användes vid kung Karl IX och drottning Kristina den äldres begravningar i början av 1600-talet. Stölden av de gemensamma kulturarven engagerade många.

Kungens krona skadades mer än den andra, där hela partiet av byglar var intryckt i hjässringen. Riksäpplet hade nästan delat sig och bucklats till på flera ställen. Byglar på drottning Kristinas krona hade också böjts till.

Artikelbild

| Regalierna hittades i en soptunna märkt med texten "bomb" i Åkersberga.

Dystert besked

I torsdags fick domprosten Christofer Lundgren efter lång väntan på specialisternas bedömning lite mer information gällande restaureringsarbetet. Och beskedet var dystert.

Både på byglarna och på hjässringen finns det fastskruvat de olika utsmyckningarna av pärlor och bergkristall som gör den praktfull och det är ett pilligt jobb. Det är dessutom inte bara metall utan emalj, och framför allt emaljen kan vara knepig eftersom den kan spricka.

Den spröda emaljen riskerar att krackelera och lossna när konservatorerna ska böja tillbaka metallen.

Det är en väldig avvägning: vilka skador reparerar man och vilka skador kan man inte reparera därför att man riskerar orsaka andra skador, säger Lundgren.

Inte bara kronorna och riksäpplet skadades vid kuppen utan även regalier som blev kvar i domkyrkan, som drottningens äpple. Det föll ned från sin ställning och slog i botten på montern. Eftersom hela äpplet är emaljerat kan inte bucklan rätas då beläggningen riskerar att lossna.

Den är synlig för ögat. Den ser man på lite avstånd, säger Christofer Lundgren.

Bestående skador

Om begravningsregalierna går att reparera beror också på om materialet är smidet eller gjutet, då det gjutna är hårdare och därmed kan vara svårare att rätta till.

Det är fortfarande ett fantastiskt konsthantverksföremål men för experten och den som tittar riktigt noga och vet var man ska titta kommer det säkert att vara vissa skador som består.

Föremålen har ett försäkringsvärde på 65 miljoner kronor, enligt en uppskattning gjord av experten Susanne Silfverstolpe, som tidigare arbetat på auktionsfirman Bukowskis. Men kulturhistoriskt är de ovärderliga.

Restaureringsarbetet är tidskrävande och kräver kompetens och noggrannhet, och när domprosten får frågan om var arbetet utförs blir han hemlighetsfull.

Vi är försiktiga med att sprida uppgifter om det, säger han och konstaterar att de inte är i närheten av kyrkan.

Trots de stora skadorna finns en preliminär tidsplan om att föremålen ska kunna återföras till Strängnäs domkyrka under senare delen våren, kanske tidigt i sommar. Något datum har stiftet inte vågat slå fast än.

Begravda i krypta

Historien om regalierna sträcker sig långt bak i tiden. Karl IX avled 1611 efter ett slaganfall och därefter tillverkades kungakronan, riksäpplet och en spira. Hans hustru, drottning Kristina, avled på Nyköpings slott 1625, och hennes regalier färdigställdes året senare. Sedan 1600-talet har regalierna legat i en grav i en krypta på domkyrkans ägor fram till senare hälften av 1800-talet. Sedan 1910 har de stått utställda i domkyrkan.

Stölden 2018 var en spektakulär händelse som drabbade kyrkan hårt. En 26-årig man dömdes förra året i hovrätten till tre års fängelse för grov stöld och en 22-årig man har dömts till fyra och ett halvt års fängelse för delaktighet i kuppen. Regalierna kommer, även om de är ett äventyr rikare, aldrig att återfå sin forna glans.

Det är klart det har varit tungt. Jag är delvis uppvuxen i Strängnäs och domkyrkan är väldigt mycket hemma för mig. Jag är inte en starkt känslomässig person, men för mig har det varit fokus på att lösa de uppgifter som behöver lösas, säger Christofer Lundgren.

En ljusglimt är dock att intresset ökat för begravningsregalierna och för Strängnäs domkyrka. Besöksantalet ökade förra sommaren och det var inte få som frågade efter regalierna, enligt Lundgren.

Om en effekt är att det bidrar till allmänhetens värdering av vårt gemensamma kulturarv, då är det en bra effekt.