Sverige faller ganska väl ut i den internationella undersökningen Talis, om lärares och rektorers arbete. Studien genomförs vart femte år, och på flera punkter har Sverige fått mer positiva signaler från sin lärarkår jämfört med föregående Talis. Då var det 18 procent av högstadielärarna som ångrade sitt yrkesval, nu är andelen tolv procent. Andelen nöjda med sitt arbete har stigit från 85 till 90 procent, vilket är på samma nivå som OECD-snittet.

Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs. De har goda relationer med sina elever och de ser det meningsfulla i att påverka samhällets utveckling, säger Peter Fredriksson.

Få upp sin lön

Artikelbild

| Tomas Matti, Skolverkets projektledare för den svenska delen av Talis.

Talis visar också att de svenska lärarna lägger en timme mindre per vecka på administration, jämfört med 2013/14. Och ordningen i klassrummen, som lärarna uppfattar den, sticker inte ut i en internationell jämförelse.

Det är inte sant att det råder kaos i svensk skola och att det skulle råda sämre studiero här, kommenterar Peter Fredriksson.

Däremot har personalomsättningen på svenska skolor ökat, och är högre än OECD-snittet. Sannolikt beror omsättningen på lärarbristen och att det är lätt att få ett nytt jobb. Att byta arbetsgivare är också ett sätt att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson.

Låg yrkesstatus

Artikelbild

| Talis 2018: Svenska lärare är överlag nöjda med sitt arbete men byter skola oftare. Arkivbild.

Just lärarbristen är det enskilt största problemet för svensk skola, säger Peter Fredriksson och pekar på att rekryteringen försvåras av yrkets låga status. I Sverige är det bara elva procent av högstadielärarna som anser att deras yrke har hög status. Det är en liten förbättring, men under OECD-snittet.

Yrkesstatus är helt nödvändigt. Men då måste vi ge en positiv bild av skolan, inte beskriva den som ett krisområde, säger Peter Fredriksson som tycker att den svenska skoldebatten är osaklig och onyanserad.

Lärarförbundet håller med om att yrkesstatusen måste höjas. "Hur ska man kunna lösa den svenska lärarbristen om 90 procent av lärarna tycket att deras yrke har låg status?”, säger Robert Fahlgren, vice ordförande i Lärarförbundet, i en skriftlig kommentar.

Hög arbetsbelastning

Han framhåller också att de svenska lärarna har en hög arbetsbelastning, samt att undervisningstiden ökar – men inte tiden för planering. "Vi vet att lärare. . .  lägger väldigt mycket tid på onödig dokumentation, kontakter med vårdnadshavare, socialtjänst och andra tidstjuvar”.

Både Peter Fredriksson och utbildningsminister Anna Ekström (S) pekar på att fler lärarassistenter kan göra skillnad.

Lärarassistenterna är viktiga, eftersom vi vill att lärarna ska lägga tid på undervisning och inte på administration, säger Anna Ekström.

Anna Ekström säger också att det nu gäller att hålla i den positiva utvecklingen som Talis visar. Men frågan är vad som händer när de flesta kommuner skär ned i sina budgetar.

Det är ett tufft läge och just därför har regeringen tillsatt det stora likvärdighetsbidraget, som är anpassat så att de kommuner och elever som behöver mest resurser ska få det. Vi har också sagt att man ska satsa på skolan, inte dra ned, när man tar emot bidraget, säger Anna Ekström.