Det finns trender i allt; kläder, trädgård, mat, dekor, ord, utbildning...

På något sätt tycks de avlösa varandra snabbare nu än när jag var yngre. Saker som var populära förra veckan, är inte så heta någon månad efteråt.

Den röda kudden som skulle förgylla den grå soffan måste bytas ut mot gula accessoarer. Surdegar byts ut mot rawcakes. De platta ballerinaskorna puttas ut till fördel för chunky sneakers.

Jag, som bara har ett par små garderober att hänga in kläderna i och en trång skuff att samla kuddar, täcken och gamla julsaker i, förstår inte var man ska göra av allt som blivit gamalt och omodernt.

Jag brukar kika in i skyltfönstren på väg mot gymmet. Nya grejer dyker upp hela tiden; en snygg ljusstake, en mysig tröja, lakan med djungelmotiv. Allt är attraktivt – och ja nytt. Och jag ställer mig hela tiden frågan: Vem ska köpa grejerna?

Jag vet att många affärer går under eftersom de inte kan klara hyrorna mitt inne i stan. De säljer helt enkelt för dåligt. Samtidigt kan man ställa sig frågan – behöver vi alla nya grejer?

Jag måste erkänna att jag handlar mer saker nu än för låt säga 20 år sedan. Då höll jag mycket hårdare i mina pengar. Vet egentligen inte varför det har blivit så. Jag tycker inte att jag köper så mycket om man jämför med andra personer, men på något sätt kommer jag hem med något som det inte var tänkt att jag skulle köpa. Det kan handla om blomsterlökar, ett par skor eller någon snidad träfigur. Ja, det sistnämnda är vad jag letar efter och bjuder på, på Tradera. Ja, den sajten har förstört lite av min ekonomi...man ser hela tiden saker som man inte behöver, men som man bjuder på.

Nu går i varje fall en trend i graven. Efter två år som Extraredaktör och utslängd på massor av roliga uppdrag och skrivandes denna krönika kommer andra personer ta över tidningen, medan jag återvänder till sportsidorna.

Det har varit en intressant tid. När jag jobbade på sportredaktionen hade jag knappt skrivit en krönika tidigare och helt plötsligt skulle jag producera en i veckan plus göra en tidning som kom ut en gång i veckan. Allt på tre dagar. Det hade inte fungerat om jag inte fått hjälp av mina kollegor på SN kan jag avslöja.

För er som jag ”förgyllt” torsdagarna för – det har jag tydligen enligt vissa mejl – så är våren snart här. Kliv ut och ta ett djupt andetag och njut av alla färger. För er som stört sig på mig och mina anekdoter om husdjuren,... ja, nu slipper ni mig...kanske. Jag kan kanske inte hålla mig från att skriva någon krönika då och då.

Till er alla så lämnar jag ett av Mark Twains alla visdomsord: Många människor ger sina bekymmer simundervisning i stället för att dränka dem.