Det måste ha varit en smått chockartad upplevelse för den Västerljungsbo som under 1700-talet hittade det fynd som ända sedan dess gäckat Sveriges historiker – 12,5 kilo rent guld, nedgrävt i marken vid Tuna by.
Det är den största guldskatten som någonsin hittats i Sverige. När invånarna i Västerljung firade ortsnamnets 700-årsdag var det den beryktade Tunaskatten som stod i fokus. På plats för att berätta mer om mysteriet fanns Kent Andersson, historiedocent och chef för enheten för kulturhistoria och samlingar på Historiska muséet i Stockholm.
– Jag försöker sätta in Tunaskatten i ett kronologiskt perspektiv, alltså i sitt sammanhang under 400-500-talet efter Kristus, och så försöker jag hitta förklaringar till varför den gömdes undan, säger han.
En förklaring är den beryktade fimbulvintern som inträffade under 500-talets första hälft. Det var en tid som spände över flera år, präglat av hårt och kallt väder. Forskare tror att ett våldsamt vulkanutbrott inträffade i Sydamerika, vilket i sin tur gav upphov till ett gigantiskt gasmoln som cirkulerade kring jorden och skymde solen.
Dåtidens människor kan i så fall ha tolkat det långvariga väderomslaget som att gudarna var missnöjda, varpå skatter offrades för att blidka vreden.
Totalt var det drygt 80 personer som samlats i Sockenstugan under lördagen. För att hedra det 700-åriga ortsnamnet fanns champagneglas med ciderbubbel uppdukat, tillsammans med kaffe och fikabröd. Bakom spakarna stod Astrid Gustavsson, ordförande i Västerljungs hembygdsförening.
– Vi har ett kalendarium över Västerljung här, och plötsligt, för bara ett litet tag sedan, var det någon som noterade att "men herregud, det är ju jämna 700 år mellan 1314 och 2014". Så jag åkte och köpte 78 champagneglas, för jag tänkte att det kommer att gå åt, säger hon.