Sommaren 1719 blev dramatisk för boende längs hela Östersjökusten. Den ryska flottan satte kurs mot Sverige för att plundra och sätta städer i brand. Precis som för flera andra kuststäder blev ryssens härjningar i Trosa katastrofala: Staden brann och ödelades.
Snart 300 år senare finns bara historierna bevarade på Trosa stadsmuseum där en stor karta visar den omfattande plundringsvågen som satte skräck i Sverige.
Det lilla stadsmuseet som ligger inne på Garvaregården visar stadens historia, förevigad genom fotografier, tavlor och gamla föremål.
För att hitta de första spåren av mänskligt liv i staden får man gå tillbaka till stenåldern. Vid en arkeologisk utgrävning på 1960-talet upptäcktes nämligen en bosättning som är mellan 4 000-5 000 år gammal. Flera kärl från med tidstypiska dekorationer finns bevarade på museet.
Tveklöst är det så att fisket har satt sin prägel på Trosa, om det vittnar fotografier och en stor samling föremål, som i dag framstår som exotiska.
På själva Garvaregården var det full produktion under hela 1800-talet, här livnärde sig Carl Jacob Dahlbom och hans familj på att framställa läder av skinn och hudar innan produktionen lades ner 1912. Möbler och redskap som tillhörde garvaren finns kvar i den gamla bostaden som är öppen för besökare. Även om garvaren byggde till en våning i bostaden måste det ha varit trångt, här fick nämligen två vuxna och 14 barn samsas om utrymmet.