Någon beställde ett Klarnakort med kvinnans BankID och handlade väskor för 20 000 kronor på det.
Den 11 januari ifjol upptäckte den 75-åriga kvinnan att två konton hade tömts. Det hade även sålts fonder, men en del av det lyckades hon spärra.
Kvinnan spärrade alla konton. Men bara en vecka senare damp ett nytt kreditkort från Klarna bank ner i hennes brevlåda. Det visade sig att någon hade beställt väskor för nästan 20 000 på det nya kortet.
Kvinnan har till Allmänna reklamationsnämnden uppgett att hon aldrig lämnat ut koder eller liknande till någon.
Kvinnans bank konstaterar att någon har legitimerat sig med e-koder mot banken och godkänt en nedladdning av ett nytt mobilt BankID. Det mobila BankID-et som laddades ned med kvinnans kort och dosa har senare använts för att logga in på internetbanken och genomföra de aktuella överföringarna.
Kvinnan har inte förlorat sitt kort och har ingen förklaring till hur hennes BankID har kunnat skapas.
Banken har visat att det genomförts flera misslyckade försök att skapa ett nytt BankID. När det till sist lyckades signerades det nya BankID-et med kvinnans gamla BankID. För åtgärderna krävs tillgång till dosa, bankkort och PIN-kod, dessutom två unika engångskoder.
Banken skriver i sitt svar till Arn att hon inte haft kort och kod under tillräcklig uppsikt, inte hanterat kortet på ett betryggande sätt, inte hållit koden hemlig samt inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda sig mot obehöriga transaktioner.
När kvinnan skulle kolla sina konton var två konton helt tömda och det hade påbörjats försäljning av fonder. Hon begärde att banken skulle ersätta henne.
Banken anser att om någon annan än kvinnan har fått tillgång till hennes BankID är det tack vare hennes aktiva deltagande i händelseförloppet eftersom en bedragare hade behövt ha tillgång till såväl dosan som kortet, PIN-koden och en dator för att kunna ladda ned det nya BankID-et.
Eftersom kvinnan inte har förlorat sitt kort måste bedragaren också ha haft god tid på sig att genomföra processen och sedan återlämna kortet till henne. Hon har inte heller förlorat mobiltelefonen med sitt BankID på.
Banken avslutar sitt svar till Arn med orden: de villkor som enligt avtalet gäller för användning av betalningsinstrument har åsidosatts på ett sätt som är att anse som inte bara grovt oaktsamt utan också särskilt klandervärt i lagens mening.
Arn:s samlade bedömning är att kvinnan inte kunnat bevisa att det handlat om obehöriga transaktioner. Därför behöver inte banken ersätta henne för de dryga 100 000 kronor hon uppger att hon har förlorat.