Kristin om VA-kravet: "En kvarts miljon för ingenting"

– Det här är en Kafka-artad situation, jag ska betala en kvarts miljon för något jag inte kan nyttja, säger Kristin Rydberg som bor på Hökebergsvägen i Åda fritidsområde strax utanför centrala Trosa.

Ett attraktivt läge där allt fler sommarstugor blivit permanenta bostäder på senare år, samtidigt som markägare byggt nya hus som lagts ut till försäljning. 

För att möta den utvecklingen har även kommunalt vatten och avlopp dragits ut till området. Ett beslut som möttes av protester från boende för några år sedan – då det stod klart att samtliga fastigheter skulle tvångsanslutas till VA-nätet när arbetet var klart.

– Det blev så många permanentboende i området att kommunen behövde se till att avloppsvattnet renades effektivt, säger tekniska nämndens ordförande John Carlsson som förklarar att alternativet vore att inventera alla enskilda avlopp i området. 

– En kvalificerad gissning är att många av dem hade varit gamla och att byta dem hade kostat husägarna nästan lika mycket, säger han. 

Kommunalt vatten och avlopp har dragits fram till Hökebergsvägens fastigheter där allt fler bor permanent i de tidigare fritidshusen.

Foto: Isak Dahl

Kristin Rydberg har tillsammans med ett 20-tal andra husägare låtit bli att koppla upp sig mot VA-nätet som dragits fram till deras hustomter. För ett par veckor sedan fick de brev där kommunen berättade att fakturorna nu skickas ut iallafall. Med den höjningen av VA-taxan som gjordes vid nyår tror Kristin att hennes räkning kommer landa på runt 230 000 kronor.

"Det är bra om du betalar så snart som möjligt för vid halvårsskiftet höjer vi priset igen", sa kommunen när hon ringde upp.

– Men för mig är det mycket pengar och vi är flera grannar som i desperation känner att vi måste flytta nu, säger hon.

Liksom många andra i området arrenderar Kristin Rydberg marken där hon bor.   

– Det kallas för att jag bor i ett hus på ofri grund. Vi äger våra hus men hyr tomterna av jordägaren. Vilket innebär att jag inte kan belåna huset för att betala sådant här, säger hon.

"När jag ringde förra året och påpekade att jag skulle kunna bli tvungen att sälja, då skrattade man bara i telefonen", säger Kristin Rydberg.

Foto: Isak Dahl

Den som inte kan betala anslutningsavgiften kan ansöka om ett särskilt VA-lån från kommunen. 

– Om man får nej från banken kan det vara en möjlighet. Men även vi ställer krav på ekonomisk stabilitet, säger kommunens tekniske chef Ulf Hagstedt som berättar att problemet med arrendetomterna diskuterades innan VA-nätet drogs fram.

– Vi såg över förhållandet men rent juridiskt är det väldigt tydligt att arrendatorn är betalningsansvarig för en VA-anslutning. Det är något man kan ha synpunkter på men det är det vi haft att rätta oss efter, säger han. 

Att det kan bli tufft att betala räkningen för Kristin Rydberg och andra på arrenderad mark är kommunen medveten om. 

– Även om utrymmet för belåning inte är lika stort blir VA-avgiften densamma. Det är klart att det drabbar enskilda husägare med stora kostnader. Om det här är den enda bostad man har kan det bli problematiskt. Men jag kan inte se hur man skulle kunna göra på något annat sätt från kommunens sida, säger John Carlsson. 

Men innan Kristin Rydberg kan ansluta sig till VA-nätet som hon nu tvingas betala måste nya ledningar läggas på tomten. Vilket är något husägaren får bekosta själv. 

– I mitt fall innebär det att spränga berg vilket kostar nästan lika mycket pengar som kommunen kräver. Men för det arbetet finns ingen hjälp att få. Vi är många som sitter i den här rävsaxen, säger hon