När journalisterna Sanna Gustavsson och Josefin Branzell Hertz, just nu tjänstledig från SN, gick ut med uppropet "158 tips till psykiatrin" fick de ett snabbt och överväldigande gensvar. Idén till uppropet kom från att de läst DN-reportaget om 24-åriga Elin, som bland annat försökt ta sitt liv tre gånger och som av en landstingsansluten terapeut fick en lista på 158 "lustbetonade aktiviteter" mot sina problem. Några av tipsen var att "klara av en bantningskur", "köpa kläder" och "sköta om ett akvarium".
– Elins berättelse var inget som förvånade oss. Vi har hört så många historier och har själva erfarenhet av att det blir fel när man söker hjälp, säger Sanna Gustavsson.
Sanna och Josefin bestämde sig för att låta bollen gå på retur och i stället ge en lista till psykiatrin på vad som kan förbättras. Uppropet "158 tips till psykiatrin" där de efterlyste tips från personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa publicerades på Facebook och Twitter och gick ut via mejl. Och svaren strömmade in. Ett genomgående tema i tipsen är bemötandet av den som söker hjälp hos psykiatrin. Många känner sig varken sedda eller lyssnade på och det finns berättelser om rena kränkningar från personal.
– Många svar var väldigt långa och flera skrev "jag vet att man bara ska lämna ett tips, men det är så sällan man får prata om det här". Det här är deras röster utan filter, inte en vetenskaplig undersökning, säger Sanna Gustavsson.
Det finns flera orsaker till behovet av att göra sin röst hörd, menar hon.
– Människor med psykisk ohälsa är en grupp som ofta inte syns i medier eller i samhället i övrigt, däremot är det ofta andra som talar om dem. Vi tycker det är viktigt att de som själva är i en situation av psykisk ohälsa får säga vad de tycker, säger Sanna Gustavsson.
Det finns också fortfarande fördomar om psykisk ohälsa som gör att många håller tyst av rädsla för konsekvenser, både i vården och på jobbet, erfar hon.
Listan har nu skickats till hälsominister Gabriel Wikström och till alla Sveriges landsting och responsen har varit positiv.
Vad hoppas ni uppnå?
– Målet är egentligen nått redan, vi visste ju inte om någon skulle svara. Listan fick också stor uppmärksamhet och många ville publicera den. Önskningen nu är att psykiatrin verkligen tar till sig att lyssna på patienterna, så att det inte bara blir ord.