SkarvjÀgaren: "En levande varelse och ett rörligt mÄl"

Sedan början av mars pÄgÄr tvÄ skyddsjakter vid Tureholmsviken, dÀr mÀngder av lÄgt flygande skarv under mÄndagen upptÀcktes av fastighetsÀgare.

Skarvarna brukar komma redan i februari men nu har de vÀntat i södra Sverige pÄ att isen ska lossna, sÀger Urban Törnqvist, kommunjÀgare och skyddsjaktskoordinator i Trosa kommun.

Skarvarna brukar komma redan i februari men nu har de vÀntat i södra Sverige pÄ att isen ska lossna, sÀger Urban Törnqvist, kommunjÀgare och skyddsjaktskoordinator i Trosa kommun.

Foto: Privat

Trosa2023-03-21 18:43

OBS! LÀngst ner i artikeln finns ett videoklipp frÄn jakten. KÀnsligare tittare varnas.

Än sĂ„ lĂ€nge har 75 skarvar skjutits i Trosa, frĂ€mst frĂ„n land, men jaktlaget har Ă€ven en skytt i bĂ„t med förare.  

– Vi gör vad vi kan för att avliva skadade djur. Som jĂ€gare har man alltid ett ansvar för att inte viltet utsĂ€tts för onödigt lidande, sĂ€ger Urban Törnqvist, kommunjĂ€gare och koordinator för skyddsjakterna i Trosa kommun.

Enligt honom brukar flyttfĂ„glarna anlĂ€nda redan i februari. 

– Men nu har de vĂ€ntat i södra Sverige pĂ„ att isen ska lossna, sĂ€ger han.  

Skarvarnas nÀbb Àr sÄ vass att Urban Törnqvist, skyddsjaktskoordinator, avrÄder frÄn att anvÀnda hund vid jakt pÄ fÄglarna.
Skarvarnas nÀbb Àr sÄ vass att Urban Törnqvist, skyddsjaktskoordinator, avrÄder frÄn att anvÀnda hund vid jakt pÄ fÄglarna.

Även om jaktlaget gör vad det kan sĂ„ hĂ€nder det att skjutna fĂ„glar inte gĂ„r att Ă„terfinna. Urban Törnqvist berĂ€ttar att kravet pĂ„ att anvĂ€nda apporterande hundar, vilket finns för andra fĂ„geljakter, inte gĂ€ller för skarv. 

– Skarvarnas nĂ€bbar Ă€r sĂ„ vassa att en vĂ€ltrĂ€nad jakthund kan sluta apportera efter ett möte med en skadad fĂ„gel. DĂ€rför avrĂ„der jag alltid frĂ„n att anvĂ€nda hund vid skarvjakt, sĂ€ger han. 

Efter att ha bedrivit skyddsjakt pĂ„ skarv bĂ„de för egen och andras rĂ€kning i fem Ă„r har Urban Törnqvist, som Ă€ven ingĂ„r i Svenska JĂ€gareförbundets kustrĂ„d, beskrivits som en expert pĂ„ omrĂ„det.  

– NĂ€r jag började fanns det inte sĂ„ mycket kunskap utan man fick att utbilda sig sjĂ€lv. Skarvens fjĂ€derdrĂ€kt Ă€r som ett pansar. Det Ă€r en levande varelse och ett rörligt mĂ„l sĂ„ du mĂ„ste veta vad du hĂ„ller pĂ„ med. 

Om de boende pĂ„ Lagnö lyckas fĂ„ skarvarna pĂ„ flykt finns flera lĂ€mpliga platser pĂ„ Öbolandet som öns samfĂ€llighet nu hĂ„ller uppsikt över. .
Om de boende pĂ„ Lagnö lyckas fĂ„ skarvarna pĂ„ flykt finns flera lĂ€mpliga platser pĂ„ Öbolandet som öns samfĂ€llighet nu hĂ„ller uppsikt över. .

Efter förra sommaren rĂ€knades över 2 300 skarvbon pĂ„ Snöholmen och Tureholmshalvön. Efter klĂ€ckning motsvarar det nĂ€rmare runt 12 000 fĂ„glar. 

– Men man glömmer bort att det Ă€ven passerar upp till 70 000 migrerande skarvar genom kommunen, vilka Ă€r pĂ„ vĂ€g mot hĂ€ckningsplatser norr om Södermanland, sĂ€ger Urban Törnqvist.

Enligt honom Àr det en siffra att beakta eftersom skarven inte nödvÀndigtvis ÄtervÀnder till klÀckningsplatsen vid hÀckning.

– De Ă€r opportunister nĂ€r det kommer till val av boplats. DĂ€rför Ă€r Ă„tgĂ€rder som skyddsjakt och förstörelse av bon extra viktigt. Idag Ă€r det en Ă„tgĂ€rd markĂ€gare fĂ„r bekosta sjĂ€lva utan kompensation.

Eftersom skarven Ă€r en fredad art fĂ„r jakten aldrig bedrivas för att minska populationen. För skyddsjakten pĂ„ 500 fĂ„glar vid Uddby, som pĂ„gĂ„r sedan första mars, Ă€r mĂ„let att hindra anlĂ€ndande fĂ„glar att slĂ„ sig ner vid skyddsvĂ€rda trĂ€d eller fastigheter. 

Samtidigt bedrivs Àven en annan skyddsjakt, pÄ lika mÄnga individer med mÄlet att minska skarvens uttag ur de lokala fiskebestÄnden i Tureholmsvikens fiskefredningsomrÄde.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!