– Att barnvräkningarna ökar är ett bekymmersamt misslyckande. I flera kommuner pekar utvecklingen åt helt fel håll. Samtidigt är det intressant att notera att många kommuner trots allt har lyckats nå regeringens nollvision om barnvräkningar.
Så sa Barnombudsman Fredrik Malmberg, när han tidigare valde att kalla ett antal kommuner till samtal för att diskutera hur barnperspektivet kan förbättras.
– Det är svårt att säga om kommunen misslyckats, när man inte vet vad som hände sedan. Fick familjen en ny bostad eller inte, säger Johan Krantz, som jobbar med uppföljningar på Kronofogden.
Kronofogden samarbetar med Barnombudsmannen för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Det viktigaste i det förebyggande arbetet är att fånga upp signalerna tidigt.
– Om man agerar snabbt är förutsättningarna störst att man kan lösa problemet. Helst redan när den första hyran uteblir, innan skuldberget hunnit växa. Nummer ett är att få hyresgästen att agera, men man kan inte utgå i från att hyresgästen kommer att ta det första steget. Att inte kunna betala hyran är skambelagt och många blundar, säger Johan Krantz.
2011 krävde BO tillsammans med Kronofogden lagändringar för att kommunerna skulle tvingas stärka sitt förebyggande arbete. Barnombudsman Fredrik Malmberg betonade då att hela samhället vinner på att undvika att vräka barnfamiljer.
– För ett barn innebär vräkningen att det tvingas bryta upp från hem, skola och kompisar. Många känner också skam över den situation de befinner sig i. Alla vinner på att undvika en vräkning; individerna, hyresvärden och kommunen som annars måste ordna ett nytt boende åt familjen. Det blir ofta en tillfällig lösning som är både dyrare och sämre.