– Klimatförändringarna går inte att stoppa, men de går fortfarande att bromsa, säger Markku Rummukainen som är professor i klimatologi vid Lunds universitet.

Koldioxidhalterna i atmosfären nådde rekordnivåer under 2017 enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO). I en intervju med TT berättar Rummukainen att senast koldioxidhalterna var så höga var för 3–5 miljoner år sedan.

– På den tiden var jordens temperatur 2–3 grader varmare än i dag, vilket medförde smältande isar och kraftigt stigande havsnivåer. Det är de effekterna vi kan förvänta oss nu också, säger Markku Rummukainen.

Artikelbild

Isbjörnarna i Arktis är mycket sårbara för de klimatförändringar som redan är verklighet för dem.

– Det leder till högre havsvattenstånd, minskande havsis i Arktis, minskande glaciärer, förändringar i nederbörden, det leder till förändringar i vissa väderextremer, exempelvis värmeböljor. Klimatförändringarna går inte att stoppa, men de går fortfarande att bromsa, fortsätter han.

Växthuseffekten upptäcktes redan på 1820-talet och är i sig en förutsättning för livet på jorden som vi känner till det. Det handlar om atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålningen från jordens yta bland annat genom vattenånga och koldioxid. Ett tydligt exempel är när det under en kall vinterdag drar in ett tjockt molntäcke och temperaturen stiger. Ett rejält nimbustratusmoln fungerar nästan som ett duntäcke i ett kallt sovrum. Utan växthuseffekten skulle vi ha en medeltemperatur på minus 19 grader på jorden. Nu är så gott som alla klimatforskare eniga om att människan påverkar klimatförändringarna, framförallt genom förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas och varningarna från dem har gått från att vara alarmerande till att närmast bli desperata och vädjande.

– Det är mänsklighetens mardröm om planeten går från att vara vår bästa vän till att bli en fiende, det vill säga att gå från att dämpa den globala uppvärmningen som i dag till att själv bidra till utsläpp av växthusgaser, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet i en intervju med SVT där han berättar att vi verkligen bör undvika en temperaturökning upp mot två grader.

– Det är mänsklighetens viktigaste uppgift att undvika en sådan ökning. Det finns indikationer på att vi människor riskerar att destabilisera hela planeten, fortsätter Rockström.

Artikelbild

Augusti 2018. Kor äter hö som satts ut i torkan på en betesmark utanför Malmö.

Vad konsekvenserna blir beror på var på jordklotet man befinner sig. En del områden, ofta folkrika då människan gärna bosätter sig nära vatten, kommer att bli översvämmade. Andra drabbas av torka med sämre matproduktion och fler bränder som följd. Vissa platser kommer att bli helt obeboeliga och befolkningen där måste flytta – med fler flyktingar som följd. En del djur och växter kommer helt enkelt att dö ut för att aldrig komma tillbaka, andra kommer att gynnas av det nya klimatet.

Det är nästan omöjligt att överblicka alla konsekvenser när en hel planet värms upp. En sak är att vi troligtvis kommer att bli sjukare då, bland annat för att det blir svårare att få tag på rent vatten och för att smittbärare – som exempelvis malariamyggor, flyttar längre norrut.

SMHI:s modeller pekar också mot att temperaturökningen i Sörmland kommer att bli något högre än medeltemperaturhöjningen för hela jorden. Om utsläppskurvorna inte viker nedåt och jordens befolkning fortsätter som i dag – uppemot sex grader varmare år 2100.