Minkkaos kan rÀdda ex-minister frÄn riksrÀtt

Den danska S-regeringen kan avgöra om den tidigare borgerliga invandringsministern Inger StÞjberg, Venstre, ska stÀllas inför riksrÀtt. Insatsen Àr dock hög.
–VĂ„gar Socialdemokratiet sĂ€ga ja med fara för att sjĂ€lva hamna inför riksrĂ€tt för minkfrĂ„gan? sĂ€ger statsvetarprofessorn Kasper MĂžller Hansen.

Danmarks tidigare invandrings- och integrationsminister Inger StÞjberg riskerar att stÀllas inför riksrÀtt. I slutet av 2020 tvingades hon bort som vice ordförande för borgerliga Venstre av nuvarande partiledaren Jakob Ellemann-Jensen, som syns hÀr till höger. Arkivbild.

Danmarks tidigare invandrings- och integrationsminister Inger StÞjberg riskerar att stÀllas inför riksrÀtt. I slutet av 2020 tvingades hon bort som vice ordförande för borgerliga Venstre av nuvarande partiledaren Jakob Ellemann-Jensen, som syns hÀr till höger. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Brott & Straff2021-01-13 19:05

Den tidigare danska invandrings- och integrationsministern Inger StÞjberg, Venstre, hotas av att stÀllas inför riksrÀtt för hennes olagliga instruktion i februari 2016 om att skilja asylsökande par Ät dÀr ena parten var minderÄrig.

Folketingspartier som Enhedslisten, Alternativet, Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre, Liberal Alliance och Frie GrÞnne har meddelat att de stÀller sig bakom en riksrÀttsprocess medan Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige sÀger nej, rapporterar nyhetsbyrÄn Ritzau.

Inte lÀmpligt för politisk debatt

Nu vÀntar alla pÄ besked frÄn regeringspartiet Socialdemokratiet och StÞjbergs eget parti Venstre, som Àr Danmarks största oppositionsparti. Partiernas stÀllning i frÄgan vÀntas bli offentlig under torsdagen och dÄ ska Àven De Konservative sÀga sitt. Statsministern Mette Frederiksen (S) har inte velat avslöja vilket hÄll det lutar Ät.

– Jag tycker inte att det hĂ€r Ă€r lĂ€mpligt för en politisk debatt. Det hĂ€r handlar om juridik och om att man som minister sjĂ€lvklart ska följa landets lagar, sade Frederiksen i lördags enligt Ritzau.

Det rÀcker med ett ja frÄn antingen socialdemokraterna eller Venstre för att en majoritet i folketinget ska uppnÄs, men för S-regeringen kan ett ja leda till stora politiska konsekvenser i framtiden.

– Om socialdemokraterna sĂ€ger ja till riksrĂ€tt mot StĂžjberg blir det svĂ„rt för dem att sĂ€ga nej till riksrĂ€tt om minkfrĂ„gan, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till TT.

NĂ€r ett muterat coronavirus spred sig bland Danmarks minkar fattade regeringen i början av november beslutet att all mink – Ă€ven friska djur – skulle avlivas, men nĂ„gra dagar senare visade det sig att beslutet var lagvidrigt. Frederiksen har uppgett att hon inte visste att beslutet var olagligt nĂ€r det fattades, men har bett om ursĂ€kt för regeringens hantering av frĂ„gan och i mitten av november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S).

"Egen vÀrsta fiende"

Inger StÞjberg har Ä andra sidan i flera Är hÀvdat att hon inte begÄtt nÄgot fel och har sÄledes inte heller bett om ursÀkt.

– Hon har blivit sin egen vĂ€rsta fiende. Undersökningar har visat att instruktionen var i strid med internationella konventioner och dansk rĂ€tt. Och hon har flera gĂ„nger farit med osanning inför folketinget, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen.

I slutet av december tvingades StÞjberg bort frÄn positionen som vice ordförande för borgerliga Venstre. Detta sedan partiledaren Jakob Ellemann-Jensen sagt att Venstre kan komma att rösta ja till en riksrÀtt om folketingets advokater anser att det finns en grund för en sÄdan process.

Förra veckan meddelade advokaterna att förutsÀttningar för en riksrÀtt föreligger, men Venstre har Ànnu inte gett ett klart besked om sin Äsikt i frÄgan.

– Venstre Ă€r pressat av deras traditionellt viktiga stĂ„ndpunkt kring lag och ordning. DĂ€r Ă€r deras generella Ă„sikt att lagen gĂ€ller för alla, Ă€ven tidigare ministrar, sĂ€ger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

StÞjberg har varit en populÀr politiker för Venstre de senaste Ären och lockar framför allt vÀljare utanför Köpenhamn. I nulÀget har dessutom partiet en rejÀl motvind i opinionsmÀtningarna.

– Det hĂ€r kan leda till intern oenighet och enskilda partimedlemmar kan rösta emot partiets linje i frĂ„gan. Det Ă€r ocksĂ„ en sak som potentiellt kan kosta vĂ€ljare, sĂ€ger Rune Stubager.

Blott fem riksrÀttsÄtal

Endast fem gÄnger tidigare har politiker i Danmark stÀllts inför riksrÀtt och i modern tid har det endast skett en gÄng (1993). DÄ Àr det mer vanligt med en nÀsknÀpp ("nÊse") mot en minister. Det Àr en form av offentlig tillrÀttavisning och sedan 1990 har det delats ut 60 nÀsknÀppar av mer eller mindre allvarlig karaktÀr.

– Om Inger StĂžjberg hade bett om ursĂ€kt hade hon nog bara fĂ„tt en "nĂŠse" och det hĂ€r hade blivit begravet, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen.

Fakta: RiksrÀtt i Danmark

RiksrÀtt Àr den allvarligaste sanktion det danska parlamentet folketinget kan anvÀnda mot en minister eller en regering.

Om ett riksrÀttsÄtal ska vÀckas mot en minister krÀvs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.

RiksrÀttsdomstolen, som bestÄr av som högst 15 domare och lika mÄnga medlemmar som Àr utsedda av folketinget, kan vid fÀllande dom utdöma böter eller fÀngelse som pÄföljd.

Sedan 1849 har det vĂ€ckts riksrĂ€ttsĂ„tal vid blott fem tillfĂ€llen. De fyra första skedde Ă„ren 1856–1910.

Det senaste Ätalet för riksrÀtt vÀcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. TvÄ Är senare dömdes Ninn-Hansen till fyra mÄnaders villkorligt fÀngelse för att olagligt ha stoppat familjeÄterföreningarna av tamilska flyktingar frÄn Sri Lanka.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!