Svensk inför rÀtta för terrordÄd i Bryssel

En Àr död, en Àr svensk och en var mest jagad i Europa. Nu ska det avgöras vilka som ska stÀllas inför rÀtta för de blodiga terrordÄden i Bryssel 2016.

Polis pÄ vÀg in till den specialinredda domstol i Natos gamla högkvarter i Bryssel dÀr de inblandade i terrordÄden 2016 ska stÀllas inför rÀtta.

Polis pÄ vÀg in till den specialinredda domstol i Natos gamla högkvarter i Bryssel dÀr de inblandade i terrordÄden 2016 ska stÀllas inför rÀtta.

Foto: Sylvain Plazy/AP/TT

Brott & Straff2020-12-06 16:00

Det var en tisdagsmorgon som fÄ Brysselbor kommer att glömma.

Vid Ättatiden den 22 mars 2016 kom larm om att nÄgot hade exploderat ute vid flygplatsen, strax nordost om staden. En timme senare small det Àven i centrum, vid en tunnelbanestation bara nÄgra stenkast frÄn EU-kommissionen och EU-parlamentet.

Sirenerna tjöt. Hela staden stannade till. Alla drog efter andan.

– Är du sĂ€ker pĂ„ att du vill stiga av? Var försiktig nu, manade taxichauffören som slĂ€ppte av TT:s korrespondent vid avspĂ€rrningarna i centrum.

Inför domstol

NÀr lugnet Äterkom summerades en bister morgon: 35 personer hade dödats och över 300 skadats i explosionerna pÄ flygplatsen och i tunnelbanan. Tre av de döda var sjÀlvmordsbombare, som sades ha agerat för terrorrörelsen IS.

Polis och Äklagare har dÀrefter Àgnat nÀstan fem Är Ät att pussla ihop vem som gjorde vad och hur och varför.

RÀttegÄngen dröjer visserligen ett bra tag till och vÀntas kanske inte börja förrÀn 2022.

Dessförinnan vÀntar dock tvÄ veckors domstolsförhandlingar frÄn och med mÄndagen för att avgöra hur de inblandade ska stÀllas inför rÀtta.

Nyckelmannen död?

Totalt berörs 13 personer av den procedur som nu inleds. Åtta föreslĂ„s bli stĂ€llda inför rĂ€tta anklagade för mord och mordförsök kopplat till terrorism och medlemskap i en terrorgrupp.

En av de Ätta tros visserligen redan vara död, men Àr ÀndÄ helt central i utredningen. Oussama Atar, född i Bryssel 1984, har flitigt pekats ut som hjÀrnan bakom sÄvÀl marsdÄden i Bryssel 2016 som den blodiga attacken mot centrala Paris i november 2015.

TvĂ„ av sjĂ€lvmordsbombarna i Bryssel var hans kusiner. Den tredje var med honom i det IS-kontrollerade omrĂ„det i Syrien 2014–15. Atar sjĂ€lv tros ha dödats i en flygrĂ€d frĂ„n den internationella alliansen i Syrien i november 2017.

Svensk IS-resenÀr

Bland dem som fortfarande lever finns svenske medborgaren Osama Krayem, född i Malmö 1992 och utpekad som sjÀlvmordsbombaren som backade ur i sista stund.

Han greps i en lÀgenhet i Bryssel tvÄ veckor efter terrordÄden och har sedan dess suttit hÀktad i Belgien. Krayem har beskrivits som en av de första svenskarna som anslöt sig till IS i Syrien. DÀrifrÄn ska han ha ÄtervÀnt under den stora flyktingvÄgen 2015.

Övervakningsbilder har visat Krayem tillsammans med tunnelbanebombaren fyra stationer bort frĂ„n den station dĂ€r det sedan small. Svensken tros ocksĂ„ ha haft i avsikt att sprĂ€nga sig, men ska ha Ă„ngrat sig – eller inte fĂ„tt sin utrustning att fungera. Han Ă€r Ă€ven anklagad för delaktighet i dĂ„den i Paris, som en av dem som skaffade vapen till förövarna dĂ€r.

Mest jagad i Europa

Inblandad i högsta grad i ParisdÄden Àr Àven Salah Abdeslam. Hans bror Brahim sprÀngde sig sjÀlv i luften utanför en restaurang i Paris, medan Salah tros ha varit den enda i Parisattacken som klarade sig undan.

Efter att ha upptÀckts pÄ övervakningsfilmer var han under vintern 2015 Europas mest efterspanade man.

Den 15 mars 2016 hittades dna-spĂ„r av honom i en lĂ€genhet i Bryssel sedan ett polistillslag slutat i skottlossning. Tre dagar senare greps han i en annan del av staden. Ytterligare fyra dagar dĂ€rpĂ„ intrĂ€ffade Bryssel-dĂ„den – som tros ha skyndats pĂ„ av oro för vad Abdeslams gripande kunde innebĂ€ra för planerna.

"Mannen i hatten"

Abdeslam har redan dömts till 20 Ärs fÀngelse för sin delaktighet i skottlossningen mot polistillslaget. Samma straff fick dÄ kumpanen Sofien Ayari, som nu Àven riskerar Ätal för Bryssel-dÄden.

Bland de andra som vĂ€ntar pĂ„ besked finns ocksĂ„ Mohamed Abrini – kallad "mannen i hatten", sedan han upptĂ€ckts pĂ„ en övervakningsfilm tillsammans med flygplatsbombarna. Han lĂ€mnade dock flygplatsen vid liv och greps i april 2016.

Ytterligare tre personer vÀntas bli stÀllda inför rÀtta under de allvarligare anklagelserna. TvÄ vÀntas bli hÀnförda till en lÀgre domstol, medan de tre sista tros bli helt avförda frÄn terrorutredningen.

InvÀntar Paris

Den förberedande domstolsförhandling som nu inleds kommer av sÀkerhets- och utrymmesskÀl att Àga rum i speciallokaler i militÀralliansen Natos gamla högkvarter.

Allt sker inför lyckta dörrar.

PÄ samma plats ska Àven huvudrÀttegÄngen inledas. Den kommer dock att dröja rejÀlt, eftersom man först vill genomföra rÀttegÄngen för terrordÄden i Paris, som nu vÀntas dra i gÄng tidigast i september 2021.

Fakta: TerrordÄden i Bryssel 2016

Klockan 07.58 den 22 mars 2016 utlöste sjÀlvmordsbombare tvÄ explosioner pÄ Bryssel-flygplatsen Zaventem. En dryg timme senare, klockan 09.11 sprÀngde sig ytterligare en, i en tunnelbanevagn vid stationen Maelbeek i centrala Bryssel.

Totalt dödades 32 personer, utöver de tre gĂ€rningsmĂ€nnen. TvĂ„ av dödsoffren var svenskar: en yngre kvinna bosatt i Bryssel och en Ă€ldre kvinna pĂ„ besök hos anhöriga i staden. Över 300 personer skadades. Ytterligare tvĂ„ tilltĂ€nkta gĂ€rningsmĂ€n tros ha avbrutit sitt deltagande och försökt gömma sig, men kunde gripas drygt tvĂ„ veckor senare. En av dem Ă€r en svensk medborgare.

GÀrningsmÀnnen tillhörde terrorrörelsen IS, med nÀra kopplingar till förövarna av de blodiga attackerna i Paris den 13 november 2015. En rÀttegÄng mot de gripna och andra inblandade i Belgien vÀntas komma i gÄng tidigast 2022, dÄ man först vill invÀnta rÀttegÄngen kring dÄden i Paris.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!