Splittrad tysk höger hÄller andan inför val i öst

Med mindre Ă€n fyra mĂ„nader kvar till tyska förbundsdagsvalet gĂ„r invĂ„narna i delstaten Sachsen-Anhalt till valurnorna. För Angela Merkels splittrade kristdemokrater vĂ€ntar en svettig drabbning mot frĂ€mlingsfientliga AFD – som mycket vĂ€l kan bli största parti.

Kristdemokraternas partiledare och kanslerkandidat Armin Laschet. Arkivbild.

Kristdemokraternas partiledare och kanslerkandidat Armin Laschet. Arkivbild.

Foto: Kay Nietfeld/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-06-04 05:28

Den tidigare östtyska landsdelen Sachsen-Anhalt Àr med sina drygt tvÄ miljoner invÄnare kanske inte den tyngsta delstaten.

Men en opinionsmÀtning dÀrifrÄn i förra veckan torde ha ingjutit fruktan och bÀvan hos kristdemokrater bÄde i delstatshuvudstaden Magdeburg och Berlin. Detta dÄ den visade att Alternativ för Tyskland (AFD) dragit om förbundskansler Angela Merkels CDU och blivit största parti.

Att förlora positionen som nummer ett vore ett stort misslyckande för den förhÄllandevis nye CDU-ordföranden Armin Laschet. Inte minst dÄ AFD i Sachsen-Anhalt Àr sÀrskilt radikalt, och övervakas av författningsskyddet pÄ grund av högerextrema tendenser.

Munskyddsskandal och fiaskoval

Laschets första mÄnader som partiordförande har kantats av skandaler och problem.

I mars ertappades flera CDU-politiker med att ha berikat sig pĂ„ offentliga munskyddsinköp, en hĂ€rva som har beskrivits som partiets djupaste kris pĂ„ mĂ„nga Ă„r. Valen i viktiga industridelstaten Baden-WĂŒrttemberg och Rheinland-Pfalz nĂ„gra veckor senare blev fiaskoartade, med rent katastrofala siffror för CDU.

Laschets infekterade kamp om kanslerkandidaturen med bayerska kollegan Markus Söder har ytterligare bidragit till negativ energi kring CDU, det dominerande partiet i efterkrigstidens Tyskland.

Black om foten

Även striden om partiets riktning efter eran Merkel Ă€r en black om foten pĂ„ Laschet. CDU-basen, som företrĂ€der en mittenlinje, besegrade en konservativt sinnad motkandidat i ordförandestriden i januari. Men marginalen var knapp, och sedan dess har de som vill se en högergir flyttat fram sina positioner.

I april utsĂ„gs exempelvis den tidigare underrĂ€ttelsechefen Hans-Georg Maassen till förbundsdagskandidat för en valkrets i ThĂŒringen. Maassen tvingades hösten 2018 bort frĂ„n sin post sedan han anklagats för att ha lĂ€mnat ut icke offentliggjorda underrĂ€ttelseuppgifter till AFD. Sedan dess har han frĂ„n vissa hĂ„ll kritiserats hĂ„rt för sina uttalanden, bland annat dĂ„ han konstaterade att han inte gick med i CDU "för att 1,8 miljoner araber skulle komma till Tyskland".

Andra vÀlkomnar dock Maassens frisprÄkiga konservatism och sÀtter sitt hopp till hans löften om att vinna tillbaka vÀljare genom att bredda CDU Ät höger.

Spelade ned nazimotiv

I helgen valdes Ă€ven Max Otte, som ofta uttryckt sig positivt om AFD, till ordförande i CDU-föreningen Werteunion. Föreningen krĂ€vde sĂ„ sent som 2019 att Otte skulle uteslutas ur partiet efter ett TwitterinlĂ€gg dĂ€r han spelade ned de ideologiska motiven bakom nazistmordet pĂ„ den flyktingvĂ€nlige kristdemokraten Walter LĂŒbcke – men har nu alltsĂ„ gjort en helomvĂ€ndning.

Den centrala frÄgan inför söndagens val i Sachsen-Anhalt Àr, föga förvÄnande, coronapandemin. AFD krÀver ett slut pÄ "lockdown-galenskapen" och vill att delstatsregeringen hÀver samtliga restriktioner.

CDU:s Rainer Haseloff, som styr delstaten tillsammans med Socialdemokraterna och De gröna, uppmanar invÄnarna att fortsÀtta följa restriktionerna, samtidigt som han uttryckt kritik mot den omstridda nya smittskyddslagen, med krav pÄ utegÄngsförbud i hÄrt drabbade omrÄden.

Vill inte skönmÄla

I Berlin finns hos vissa CDU-företrÀdare en uppgivenhet inför möjligheten att vinna tillbaka AFD-vÀljare i de landsdelar som tidigare utgjorde DDR. Regeringens sÀndebud för de nya delstaterna, kristdemokraten Marco Wanderwitz, sÀger i en Frankfurter Allgemeine- podd att han har tröttnat pÄ att skönmÄla verkligheten.

– Vi har att göra med mĂ€nniskor som till viss del socialiserats i en diktatur, och trots att det har gĂ„tt 30 Ă„r inte lyckats landa i demokratin. Det Ă€r sorgligt, men tyvĂ€rr sant.

Fakta: Tyska supervalÄret 2021

Under 2021 hĂ„lls en lĂ„ng rad val pĂ„ olika nivĂ„er i Tyskland. Under vĂ„ren har invĂ„narna i Baden-WĂŒrttemberg och Rheinland-Pfalz gĂ„tt till delstatsval och kommunalval har hĂ„llits i Hessen.

HÀr Àr kommande viktiga datum:

6 juni: Delstatsval i Sachsen-Anhalt.

12 september: Kommunalval i Niedersachsen.

26 september: Förbundsdagsval. Delstatsval i Berlin, Mecklenburg-Vorpommern och ThĂŒringen.

VÄren 2022 hÄlls sedan delstatsval i Saarland, Schleswig-Holstein och det tunga förbundslandet Nordrhein-Westfalen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!