Ja i parlamentet till EU:s asylpakt

Fem gånger om blev resultatet javisst när EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter röstade på tisdagseftermiddagen. Extramötet var till för att få utskottet att enas om några av de tyngsta bitarna i den pakt som inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram i september 2020.

Bland annat röstades om den kompromiss som svenske ledamoten Tomas Tobé (M) arbetat fram om själva asyl- och migrationshanteringen – och som godkändes med 47 röster mot 17 och en nedlagd.

– Vi väljer ju nu att lämna positionen med tvingande omfördelning och det har varit viktigt för att vi nu ska hitta flexibla lösningar på en mer hållbar migrationspolitik. Jag upplever att vi nu har kommit närmare medlemsländerna än vad vi har varit tidigare, säger Tobé till TT efter omröstningen.

Dublinregler kvar

Tobés del av paketet innehåller bland annat "flexibla och frivilliga åtaganden" där medlemsländer ska kunna ställa upp för varandra genom att omfördela nyanlända, men också genom hjälp med personal eller utrustning. Ökat samarbete med länder utanför EU betonas, samtidigt som man uppdaterar, men inte slopar, nuvarande Dublinregler om att man ska söka asyl i det EU-land man först anländer till.

De andra omröstningarna gällde nya gemensamma regler för hur asylsökande och migranter ska tas hand om vid EU:s yttre gränser och särskilda regler vid krislägen.

Först i det sistnämnda fallet kliver ett moment av tvång in. Om ett land utsätts för alltför stort tryck måste andra hjälpa till.

– Jag hade velat haft en obligatorisk omfördelning redan från start, men nu finns inte de vindarna kvar i parlamentet och inte i rådet och inte i kommissionen. Så det här är ett bra förstasteg som jag tror kommer att kunna bygga ett förtroende mellan medlemsstaterna, säger EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) efter omröstningen.

Bred uppgörelse

Bakom ja-rösterna står i huvudsak EU-parlamentets tre stora partigrupper: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.

– Vi har ju behövt en lagstiftning på det här området på EU-nivå och ett regelverk så att det äntligen ska bli lite mer ordning och reda, säger Carina Ohlsson (S).

Den gröna partigruppen är mer tveksam och röstar bara ja till delar av uppgörelsen.

– Den politik som taggtrådshögern går i bräschen för är en politik som är kortsiktig och självcentrerad. Den kommer inte att hålla i långa loppet, säger Alice Bah-Kuhnke (MP).

Allra mest emot är ytterhögergruppen ID och EU-skeptiskt konservativa ECR.

"Nu läggs grunden för en odemokratisk och dyr omfördelning av migranter samtidigt som grundproblemet, det ökande migrationstrycket mot Europa, inte adresseras", hälsar Charlie Weimers (SD) i en skriftlig kommentar.

Förhandlar i höst?

Uppgörelserna innebär att parlamentet nu är redo att inleda slutförhandlingar med EU:s ministerråd. För det krävs dock först att EU:s medlemsländer kan enas om sin syn på saken, vilket inte lär bli det enklaste. Nuvarande ordförandelandet Sverige hoppas att ministerrådet ska kunna enas senast i juni för att sedan inleda förhandlingar i sommar och höst.

– Vi har en unik möjlighet nu. Det politiska dödläget vi haft under lång tid måste nu brytas, säger Tomas Tobé.