"SkrÀmmande" bakterier sprids i Ukraina

Extremt resistenta bakterier sprids bland krigsskadade patienter pÄ överfulla ukrainska sjukhus. Det har forskare frÄn bland annat Sverige upptÀckt.
–Det finns alltid en risk att det spiller över pĂ„ resten av Europa, sĂ€ger professor Kristian Riesbeck.

Resistenta bakterier som hittats pÄ sjukhus i Ukraina oroar svenska forskare. Arkivbild.

Resistenta bakterier som hittats pÄ sjukhus i Ukraina oroar svenska forskare. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HĂ€lsa2023-06-30 05:15

Fyndet av de resistenta bakterierna pÄ ukrainska sjukhus överraskade forskarna.

– Jag har aldrig sett nĂ„got liknande i Europa. Vi förvĂ€ntade oss att hitta multiresistenta bakterier, men inte att det skulle vara sĂ„ hĂ€r illa, sĂ€ger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, som beskriver fynden som "skrĂ€mmande".

Tillsammans med kolleger vid Lunds universitet, Eucast-laboratoriet i VÀxjö och i Ukraina har han undersökt hur pass motstÄndskraftiga bakterier frÄn patienter pÄ ukrainska sjukhus var mot antibiotika.

Betyda dödsdom

Proverna som analyserades kom frĂ„n 131 vuxna som fick sjukhusvĂ„rd för krigsskador – allvarliga brĂ€nnskador, splitterskador och frakturer – och frĂ„n Ă„tta nyfödda barn med lunginflammation.

Flera av bakterierna var motstÄndskraftiga mot sÄ kallad bredspektrumantibiotika, som verkar mot mÄnga typer av bakterier, men Àven mot nya sorters antibiotika som Ànnu inte finns pÄ marknaden.

Allra mest oroande Àr, enligt Riesbeck, att sex procent av bakterierna, av arten Klebsiella pneumoniae, var resistenta mot alla antibiotika som testades. Sedan tidigare finns enstaka beskrivna fall frÄn Kina men de har inte hittats i samma omfattning som nu.

– Om bakterierna kommer in i blodbanan och orsakar blodförgiftning sĂ„ kan det betyda en dödsdom, eftersom man inte har nĂ„gra antibiotika kvar att behandla med, sĂ€ger Kristian Riesbeck.

Överbelastade sjukhus

NÀstan tio procent av proverna innehöll bakterier som var resistenta mot antibiotikumet kolistin, som annars brukar fungera som en sista utvÀg nÀr andra lÀkemedel inte biter.

Kristian Riesbeck framhÄller att patienterna inte var smittade nÀr de lades in pÄ sjukhus, utan har drabbats nÀr de vÄrdats för sina skador. Problemet Àr att sjukhusen Àr överbelastade eftersom mÄnga ukrainska sjukhus har bombats sönder.

– De har inte möjlighet att isolera smittade eller stĂ€nga avdelningar om de fĂ„r in farliga bakterier, som dĂ€rför kan spridas. VĂ„rdpersonalen har Ă€ven svĂ„rt att hĂ„lla uppe hygienrutiner Ă€ven om de Ă€r medvetna om riskerna. Jag tycker hemskt synd om dem.

Kan spridas

Risken finns att bakterierna tar sig ut i samhÀllet och blir ett hot Àven mot resten av Europa.

– Har man inte kontroll över smittan pĂ„ sjukhus kan det spridas vidare via exempelvis anhöriga som hĂ€lsar pĂ„. DĂ„ finns det sĂ„klart risk att andra lĂ€nder fĂ„r in bakterierna. De resistenta bakterier vi redan har i Sverige har till en stor del kommit in genom att vi rest utomlands.

För att fÄ stopp pÄ spridningen i Ukraina behöver landet hjÀlp bland annat med diagnostisk, menar Riesbeck.

– Men framför allt behövs intakta sjukhus för att kunna isolera patienter. Och för att uppnĂ„ det behövs ett stopp pĂ„ kriget.

Resultaten har presenterats i tidskriften Lancet Infectious Disease.

Fakta: Hot mot mÀnniskors hÀlsa

Bakterier som blir resistenta, motstÄndskraftiga, mot antibiotika anses vara ett av de största framtida hoten mot mÀnniskors hÀlsa.

Redan i dag skördar antibiotikaresistensen ett mÀnniskoliv var sjÀtte sekund vÀrlden över. I Sverige handlar det om uppskattningsvis 500 liv varje Är.

Problemet vĂ€xer och Ă„r 2050 vĂ€ntas 70 000 svenskar drabbas av resistenta bakterier varje Ă„r.

Antibiotika Àr en hörnsten i dagens sjukvÄrd som anvÀnds bÄde i förebyggande syfte inför rutinoperationer och för att bota bakterieinfektioner. DÀrför Àr den moderna sjukvÄrden satt pÄ spel om resistensutvecklingen fortsÀtter, menar experter.

Bakteriernas motstÄndskraft drivs pÄ av överanvÀndning av antibiotika. Nyligen enades EU-lÀnderna om mÄl för att minska anvÀndningen hos bÄde djur och mÀnniskor för att hejda resistensutvecklingen.

I fjol syntes dock en ökning av bakterier som Ă€r resistenta mot antibiotika i Sverige. Även förskrivningen av antibiotika ökade under 2022.

KÀllor: Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, FolkhÀlsomyndigheten, Socialdepartementet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!