Den egyptiska underrÀttelsetjÀnstens chef Abbas Kamel togs emot med pompa och stÄt nÀr han anlÀnde till Gaza stad. Affischer förestÀllandes en leende Abd al-Fattah al-Sisi, Egyptens president, prydde gatorna och landets röd-vit-svarta fana vajade i vinden.
Mötet mellan underrÀttelsechefen och Hamasledaren Yahya Sinwar hÀrom dagen var historiskt. Det Àr nÀstan 20 Är sedan en chef för den egyptiska underrÀttelsetjÀnsten besökte territoriet.
Under nÀsta vecka vÀntas i sin tur ledare för Hamas, bland dem den tidigare palestinska premiÀrministern Ismail Haniyah, resa till Kairo för samtal. Syftet med mötena sÀgs vara att diskutera förutsÀttningarna för ett varaktigt vapenstillestÄnd i Gaza.
Israelisk minister i Kairo
Diskussionerna Àr dock inte de enda som Egypten hÄller med en "ovanlig" samtalspart:
I söndags mötte Egyptens utrikesminister Samih Shoukry sin israeliska kollega Gabi Ashkenazi i ett stekhett Kairo. Det var första gÄngen pÄ 13 Är som de bÄda nationernas utrikesministrar trÀffades. LÀnderna har legat i luven pÄ varandra mer eller mindre sedan staten Israels grundande.
Men islamiströrelsen Hamas, som Àr terrorstÀmplad av bland andra EU, har heller inte alltid stÄtt högt i kurs i Egypten.
Hamas har sina rötter i det Muslimska brödraskapet, en organisation som förbjöds i Egypten efter landets militÀrkupp 2013.
Tre avgörande faktorer
Enligt Bitte Hammargren, som Àr Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, Àr tidpunkten för de upptinade relationerna dock logisk, eftersom Kairo vill öka sin relevans:
ââEgyptens president al-Sisi vill komma in i Vita husets vĂ€rme igen. Kriget mellan Hamas och Israel gav honom det tillfĂ€llet, sĂ€ger hon till TT.
Bitte Hammargren listar tre viktiga faktorer som pÄverkar Egyptens agerande i nulÀget:
Den första Àr Donald Trumps förlust i det amerikanska presidentvalet.
ââTrump kallade al-Sisi för sin favoritdiktator. Men sedan (Joe) Biden vann har det varit kalla handen, inte förrĂ€n konflikten mellan Hamas och Israel blossade upp lyfte Biden pĂ„ luren till al-Sisi.
Den andra Àr Förenade arabemiratens avtal med Israel om normaliserade relationer, som ingÄr i de sÄ kallade Abrahamavtalen. Det gör att Egypten hamnade i skuggan av Abu Dhabi.
ââEgypten oroar sig för planerna pĂ„ att dra en pipeline för olja frĂ„n Arabiska halvön till israeliska hamnar i Medelhavet. Det skulle minska betydelsen av oljetransporter genom Suezkanalen, vilket Ă€r en viktig inkomstkĂ€lla för Egypten, sĂ€ger Hammargren.
Den tredje Àr Egyptens pÄgÄende konflikt med grannlandet Etiopien runt det kontroversiella bygget av den sÄ kallade renÀssansdammen.
ââNilen Ă€r Egyptens livlina och för att inte bli överkört söker Egypten USA:s stöd.
USA behöver Egyptens hjÀlp
Det finns flera goda skÀl för USA att lÄta Egypten hÄlla i taktpinnen just nu.
ââEgypten har lĂ€nge haft en medlarroll och den har stĂ€rkts under den senaste konflikten. USA har sagt att de vill satsa pĂ„ Ă„teruppbyggnaden av Gaza och de behöver Egyptens hjĂ€lp för det, eftersom de inte kan ha kontakter med Hamas och Abbas palestinska myndighet i Ramallah Ă€r svag.
Ăven Hamas har sina skĂ€l att hĂ„lla sig pĂ„ god kant med Egypten.
ââHamas behöver Egypten â landet Ă€r enda vĂ€gen ut för Hamas-medlemmar och de boende i Gaza, sĂ€ger Bitte Hammargren och fortsĂ€tter.
ââ2017 Ă€ndrade Hamas sitt grunddokument sĂ„ att man distanserade sig frĂ„n det egyptiska Muslimska brödraskapet. Det har möjliggjort ett successivt nĂ€rmande.
Jerusalem vÀcker kÀnslor
För al-Sisis del kan det Àven finnas inrikespolitiska poÀnger att kamma hem.
ââDe hĂ€r striderna hade sin början i den heliga staden Jerusalem, den vĂ€cker starka kĂ€nslor hos mĂ„nga egyptier. Att visa engagemang för palestinierna och islams heliga platser i Jerusalem kan öka presidentens popularitet pĂ„ hemmaplan.
TT: Hur goda Àr förutsÀttningarna att samtalen ska resultera i en varaktig vapenvila?
ââFör fortsatt eldupphör goda, men knappast för bestĂ„ende vapenvila. Man ska komma ihĂ„g att det som hĂ€nder nu inte Ă€r konfliktlösning, bara konflikthantering. Stridigheter kan blossa upp igen.