Expert: "Jenin fÀste för militanta grupper"

Israels militÀra operation i Jenin pÄ den ockuperade VÀstbanken Àr den största pÄ över 20 Är. IsraelkÀnnaren Isabell Schierenbeck förklarar varför militÀrrÀden sker just nu.

En bomb kastad av en palestinier exploderar intill en israelisk stridsvagn i Jenin.

En bomb kastad av en palestinier exploderar intill en israelisk stridsvagn i Jenin.

Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Mellanöstern2023-07-04 15:11

2 000 israeliska soldater har gĂ„tt in i Jenin, en stad i norra delen av VĂ€stbanken, med syfte att "stoppa terrorister som vill förgöra Israel", enligt Israels premiĂ€rminister Benjamin Netanyahu. De senaste dygnet har varit vĂ„ldsamt, minst tio palestinier har dödats och ett hundratal skadats, enligt palestinska myndigheter.

Varför sker operationen just nu?

– Netanyahu befinner sig i ett trĂ€ngt lĂ€ge. Han pressas av bĂ„de sin egen justitieminister Yariv Levin och de högerextrema partier som ingĂ„r i hans koalitionsregering att driva igenom ett hĂ„rt kritiserat reformpaket (som bland annat innebĂ€r att parlamentet fĂ„r mer makt att upphĂ€va domar frĂ„n landets högsta domstol). Samtidigt pĂ„gĂ„r omfattande protester mot reformförslaget och Netanyahu ser sina opinionssiffror dala. Extrempartierna i regeringen har lĂ€nge velat genomföra en större militĂ€roperation pĂ„ VĂ€stbanken, sĂ€ger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Men det handlar ocksĂ„ om att militanta grupper i Jenin kopplade till terrororganisationer som Hamas och Islamiska jihad har ökat sin aktivitet under senare Ă„r.

Varför genomförs militÀrrÀden i just Jenin?

– Staden har under de senaste tjugo Ă„ren blivit ett fĂ€ste för mĂ„nga militanta motstĂ„ndsgrupper som etablerat sig i framförallt det stora flyktinglĂ€gret. Palestinska myndigheten har förlorat kontrollen över stora delar av Jenin. Överhuvudtaget har det palestinska ledarskapet ingen legitimitet pĂ„ VĂ€stbanken idag, folk Ă€r extremt uppgivna. DĂ„ flyttar sĂ„dana hĂ€r militanta rörelser fram sina positioner och framstĂ€ller sig som de enda som bekĂ€mpar ockupationen.

Vad kan man vÀnta sig för reaktioner frÄn palestinskt hÄll?

– Den palestinske presidenten Mahmud Abbas har ju avbrutit alla kontakter och samarbeten med Israel och ser detta som ett krig mot folket. Men frĂ„gan Ă€r hur Hamas och Islamiska jihad reagerar, jag tror inte att de kommer gĂ„ in och starta nya raketbeskjutningar mot Israel. NĂ€r det gĂ€ller den israeliska militĂ€ren tror jag att de snart drar sig tillbaka. De vill uppnĂ„ specifika mĂ„l, de har förstört bombfabriker, fĂ„tt tag i vapen och vill fĂ„ tag pĂ„ ytterligare motstĂ„ndsmĂ€n.

VÄldet har trappats upp det senaste Äret, vad beror det pÄ?

– Dels handlar det om en ökad frustration pĂ„ VĂ€stbanken för det dysfunktionella palestinska ledarskapet. Man har tappat förtroendet och ser inga andra lösningar Ă€n att de militanta grupperna bekĂ€mpar ockupationsmakten. Men eskaleringen Ă€r ocksĂ„ kopplad till den högerextrema (israeliska) regeringen, varav flera av partierna Ă€r bosĂ€ttarvĂ€nliga och driver frĂ„gor om alltifrĂ„n ökad bosĂ€ttning till framtida annektering. Den nuvarande regeringen Ă€r den mest högerextrema som Israel nĂ„gonsin haft.

– Dessutom har bosĂ€ttarvĂ„ldet ökat pĂ„ VĂ€stbanken. Vissa bosĂ€ttare har ju alltid trakasserat palestinierna men det vĂ„ld som de nu utsĂ€tter palestinierna för har vi aldrig sett tidigare. Det beror pĂ„ att man har regeringsföretrĂ€dare som i tysthet lĂ„ter det ske och till och med applĂ„derar övergreppen. Det kan komma att pĂ„ sikt leda till en större konflikt mellan det israeliska försvaret och bosĂ€ttarna.

Fakta: Israels politiska ledning

Det israeliska parlamentet, knesset, bestÄr av en kammare med 120 ledamöter som utses i val vart fjÀrde Är. Men premiÀrministern kan nÀr som helst utlysa nyval, nÄgot som intrÀffar ofta. Landet har gÄtt till val fem gÄnger pÄ mindre Àn fyra Är.

Israel styrs oftast av koalitionsregeringar. Eftersom spÀrren till parlamentet lÀnge lÄg pÄ 2 procent (vilket 2014 höjdes till 3,25 procent) Àr det vanligt med allianser av smÄpartier som vill ta sig in i knesset.

I det senaste valet, i november 2022, nÄdde 73-Ärige Benjamin Netanyahus högerparti Likud majoritet tillsammans med stödpartier. Sedan dess har Likud ingÄtt koalitionsavtal med flera partier pÄ den absoluta högerkanten av den politiska skalan. Regeringen bestÄr av en sammansÀttning av ultraortodoxa partier, Netanyahus parti Likud och en ultranationalistisk religiös fraktion ledd av Itamar Ben-Gvir.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!