TvÄ tragedier, president Donald Trump och coronapandemin, kan innebÀra nya möjligheter för internationellt samarbete mot förtryck och för mÀnskliga rÀttigheter.
Det anser Kenneth Roth, chefen för den amerikanska tankesmedjan Human Rights Watch (HRW). I en telefonintervju utvecklar han de mÄtt och steg som USA och vÀrldssamfundet bör ta mot förtryckarlÀnder.
New York-baserade HRW och dess granskningar har stor genomslagskraft. Och lÀses med oro och hat av dem som kritiseras. Intervjun görs i samband med att HRW presenterar sin Ärsrapport pÄ 761 sidor om lÀget i vÀrldens lÀnder.
RĂ„d till Biden
Men först: president Donald Trumps presidentskap. Och det som följer.
ââNĂ„gra rĂ„d till tilltrĂ€dande president Joe Biden. Ett Ă€r att se till att omvĂ€rlden kan lita pĂ„ USA. DĂ„ mĂ„ste Biden se till att fördjupa landets engagemang, sĂ„ att en president efter honom inte kan göra drastiska förĂ€ndringar. Biden mĂ„ste planera i början av sin presidentperiod för att se resultat i slutet av den, resultat som nĂ€ste president inte kan Ă€ndra pĂ„.
Roth tar president Jimmy Carter som exempel. Demokraten Carter (president 1977-1981) flyttade fram positionerna om USA:s försvar av mÀnskliga rÀttigheter. Detta har ingen president helt kunna frÄngÄ, Àven om den politiska pendeln har svÀngt rejÀlt, anser Roth.
President Barack Obama exemplifierar ett misstag, enligt Roth. Han fick ta över ett George W Bushs presidentskap som tillÀt tortyr. Det avskaffade Obama, men de ansvariga stÀlldes inte inför rÀtta.
ââDet kanske polariserar. Men Biden mĂ„ste tillĂ„ta att de som bĂ€r skuld för brott (inom Trumps administration) prövas rĂ€ttsligt.
Roth anser att demokratins grundpelare - kongressens makt, det juridiska systemet, oberoende medier och civilsamhÀllets rÀtt att demonstrera - har stÄtt pall för Trumps attacker, men att de mÄste fortsÀtta att försvaras.
Trumps brandtal
PÄ ett sÀtt innebÀr dÀrför Trumps brandtal och den pÄföljande stormningen av kongressen den 6 januari en fördel för demokratins försvarare:
ââHan visade sĂ„ uppenbart sitt rĂ€tta jag, sĂ€ger Roth.
NÀsta rÄd Àr att fördjupa arbetet med mÀnskliga rÀttigheter i USA till att angripa Àven ekonomiska, sociala och kulturella problem - ocksÄ de mÀnskliga rÀttigheter. Och det Àr dÀr den andra tragedin kommer in: coronapandemin.
ââPandemin öppnar möjligheter. Biden kan tala om hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, utbildning, om mat pĂ„ bordet dĂ„ mĂ„nga drabbats av pandemin och av lockdown. Det bör fĂ„ genklang hos det amerikanska folket, vilket nĂ€ste ledare inte lĂ€r kunna bryta mot.
Biden skulle dÀrmed kunna inleda ett helt ett helt nytt kapitel i USA:s historia, sÀger Roth. Det gÀller Àven det internationella samarbetet, sedan Trump vÀnt delar av vÀrlden ryggen. USA "har varit en ledare, men kan nu bli en partner" anser Roth.
Han nÀmner flera initiativ dÀr enskilda lÀnder har namngivit och pekat ut regimer som flagrant bryter mot mÀnskliga rÀttigheter.
Svensk försiktighet
Det viktiga Àr att inte vara generell i kritiken. Peka ut, namnge lÀnder och regimer. Roth nÀmner Finland, som lyft krisen i Libyen, Island som pekat ut Filippinernas brott och kanske frÀmst Danmark som leder kritiken mot Saudiarabiens regim.
ââSverige skiljer ut sig. Sverige agerar nĂ€r det gĂ€ller till exempel kvinnors rĂ€ttigheter. Men det Ă€r ganska tematiskt, allmĂ€nt hĂ„llet - och tryggt, sĂ€ger Roth.
Han Àr försiktig med att spekulera varför.
Han konstaterar samtidigt ett missnöje över FN:s generalsekreterare António Guterres som ocksÄ undviker att nÀmna och anklaga lÀnder som bryter mot mÀnskliga rÀttigheter. Guterres meddelade nyligen att han kandiderar till ytterligare fem Är pÄ posten. Roth antyder att han vill se ett byte.
Han vill ocksÄ att FN:s sÀkerhetsrÄd och dess 15 medlemslÀnder reformeras. RÄdet Àr paralyserat pÄ grund av den vetorÀtt som frÀmst USA, Ryssland och Kina hotar med. Otaliga försök har misslyckats.
Men tillbaka till frÄgan om rÀdslan att peka ut regimer som bryter mot mÀnskliga rÀttigheter:
ââDet Ă€r alltid lĂ€ttare att inte skaffa sig fiender. Men vem sĂ€ger att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ska vara enkelt. Kritik kan kosta.
Exemplen Àr mÄnga pÄ lÀnder som kommer lindrigt undan. Men Roth nÀmner flera gÄnger ett land som han anser bör pressas i en indirekt uppmaning till den svenska regeringen.
ââEgypten. Egyptierna fortsĂ€tter att leva i ett hĂ„rt, auktoritĂ€rt grepp av president Abdel Fattah al-Sisis regering. Tiotusentals regeringskritiker Ă€r fĂ€ngslade pĂ„ politiska grunder, sĂ€ger Kenneth Roth.