Processen har dragit igÄng för att kunna godkÀnna Bidens tilltÀnkta finansminister Janet Yellen, nationella underrÀttelsechef Avril Haines, minister för inrikes sÀkerhet Alejandro Mayorkas samt utrikesminister Antony Blinken, enligt kammarens planering.
Enligt grundlagen mÄste utnÀmningar av ministrar, höga tjÀnstemÀn och domare godkÀnnas av senaten.
Men i det nya politiska lÀget, dÀr Demokraterna kommer att ha en rösts övertag genom vicepresidentens utslagsröst, satte utfrÄgningar igÄng i kongressen pÄ tisdagen.
"KrÀnkande och ohederlig"
Mest intresse rönte Yellen, tidigare ordförande i den amerikanska centralbanken Federal Reserve samt den nominerade utrikesministern Antony Blinken.
Yellen kritiserade Kina i ordalag som pÄminde om avgÄende president Donald Trumps retorik:
ââVi mĂ„ste ta oss an Kinas krĂ€nkande, ohederliga och olagliga agerande . . . och vi Ă€r redo att anvĂ€nda en rad olika verktyg, sade Yellen.
Men till skillnad frÄn Trump valde hon att lyfta fram vikten av internationellt samarbete.
ââKina Ă€r vĂ„r viktigaste strategiska utmanare, sade hon och underströk vikten av att verka med "allierade för att ta oss an utmaningen".
Yellen talade ocksÄ om behovet av nya inhemska stödpaket, om Àn pÄ lÀngre sikt, pÄ grund av coronapandemin.
Blinken hÄller med
Ăven Blinken gav Trump rĂ€tt i frĂ„ga om Kina:
ââJag tror att president Trump gjorde rĂ€tt i att inta en hĂ„rdare hĂ„llning gentemot Kina.
ââJag motsĂ€tter mig mycket av vad han gjort pĂ„ flera omrĂ„den, men den grundlĂ€ggande hĂ„llningen var riktig, sade Blinken om Trumps Kinapolitik, rapporterar AFP.
I intervjuer inför utfrÄgningen i senatens utrikesutskott har dock Blinken poÀngterat behovet av multilateralt samarbete, nÄgot som Trumpregeringen inte prioriterat.
Blinken sÀger ocksÄ i utfrÄgningen att han tror pÄ en tvÄstatslösning i Mellanösternkonflikten, men att han Àr tveksam om en sÄdan kan komma till stÄnd den nÀrmaste tiden.
Ăven nominerade underrĂ€ttelsechefen Avril Haines synades i senaten. Hon sade bland annat att granskning av Kina Ă€r nĂ„got som hon mĂ„ste fokusera pĂ„, och att Iran numera befinner sig lĂ„ngt frĂ„n den överenskommelse om atomenergi som fattats â och som inneburit att landet inte ska försöka ta fram kĂ€rnvapen.
Intern kamp
Samtidigt som de politiska utfrÄgningarna inleddes i Washington DC:s parlamentariska maktcentrum, sÄ pÄgick en kamp om den reella maktfördelningen.
Demokraternas ledare i kammaren Chuck Schumer och republikanen Mitch McConnell, som de senaste Ären varit majoritetsledare, hÄller ocksÄ pÄ att förhandla om maktfördelning, rapporterar medier.
NÀr de sent valda senatorerna frÄn Georgia och vicepresident Kamala Harris ersÀttare tagit plats i kammaren kommer det att finnas 50 ledamöter frÄn varje parti. Men Demokraterna har ÀndÄ övertag eftersom Harris, i egenskap av vicepresident och senatens ordförande, har utslagsrösten.
Som det ser ut nu fÄr Schumer dÀrför titulera sig majoritetsledare och Demokraterna fÄr ordförandeposten i de olika utskotten, skriver nyhetskanalen CNN. Men de bÄda partierna kommer att ha lika mÄnga ledamöter i utskotten.
Tidigare majoritetsledaren, republikanen McConnell sade att förÀndringen "inte betyder ett mandat för omfattande förÀndringar". En beskrivning som demokraten Schumer inte lÀr hÄlla med om.
Senast senaten var delad jÀmnt var 2001, dÄ republikanen George W Bush tilltrÀdde som president.