Ihärdiga protester ger hopp efter våldsam kupp

Den demokratiska process som Sudan påbörjade efter att diktatorn Omar al-Bashir föll 2019 måste börja om från början igen.

Det säger Hamada, 26-årig människorättsaktivist i huvudstaden Khartum, där rädslan efter veckans utveckling är stor.

– Om ingenting görs åt saken och militären etableras vid makten väntar vi oss att det islamistiska styret från tiden med al-Bashir återinförs, säger han i en intervju med TT några dagar efter att militären tagit makten från det kombinerade civila-militära styre som ersatte diktatorn.

Efter måndagens kupp har militären, ledd av general Abdel Fattah al-Burhan, strypt internettillgången och slagit ned hårt mot prodemokratiska demonstranter. Flera har skjutits på gatorna, andra aktivister har gripits i sina hem.

– Alla framsteg vi gjort kring mänskliga rättigheter, hbtq-personers rättigheter och jämlikhet mellan könen de senaste åren har förstörts, säger Hamada.

Nära kopplingar

Christian Bjørnskov, professor i ekonomi vid danska Århus universitet som forskat om hur länder påverkas av kupper, håller med Hamada.

– Det är särskilt oroväckande när en militärkupp tar makten från en regim som är på väg att förändras i en demokratisk riktning. Det vi sett är att den förändringen riskerar att ta betydligt längre tid efteråt, säger han.

Sudan har en historia av ett starkt civilsamhälle som vid flera tillfällen efter självständigheten 1956 rört sig mot demokrati. Men framgångarna har vid flera tillfällen sedan dess slagits ned av diktatorer och militärkupper.

– Det vi ser i Sudan är en särskild sorts kupp där militären, som redan är vid makten, genomför en kupp för att hindra till exempel civila eller andra typer av intressen från att få mer inflytande, säger Bjørnskov.

Stora delar av Sudans militär har nära koppling till den avsatta al-Bashir-regimen.

Hamada fruktar att militären kommer att ta ett ännu hårdare grepp om landet än al-Bashir.

– Jag förstår hans oro, säger Bjørnskov och fortsätter:

– Sudan har under två års tid rört sig mot ett civilt styre. Under den perioden har militären lärt sig mycket mer om samhället i Sudan, och var ett motstånd kan tänkas komma från.

Protesterna fortsätter

Christian Bjørnskovs undersökning av kupper i över 160 länder visar att statskupper leder till ökad korruption, försvagade institutioner och minskade juridiska restriktioner för makten – särskilt om det är militären som tar över.

– Det är ganska vanligt att en kupp följer en annan och man får som en flodvåg av kupper. Den första kanske tar landet i en progressiv riktning, sedan kommer en till och omkullkastar den utvecklingen, säger han.

Det behöver däremot inte innebära att hoppet för demokratisökande sudaneser är ute.

– Jag skulle säga att överlevnadsmöjligheterna för militärregimen är 50-50. Det finns riktigt missnöje bland folket, och historien vittnar om ett sjudande civilsamhälle i Sudan. Det är anledning att vara optimistisk, säger Bjørnskov.

För Hamada, vars vecka inleddes med protester på Khartums gator, har militärens hårda nedslag mot demonstranterna tvingat honom söka skydd i sitt hem.

– Under undantagstillståndet som militären infört finns det inga sätt att vara säker ute på gatorna.

Men Sudans befolkning fortsätter göra motstånd, berättar han. Med civil olydnad, demonstrationer i grannskapen nattetid och genom att sätta upp hinder på vägarna, vilket gör det svårare för säkerhetsstyrkorna att slå ned samlingar.

– Vi protesterar tills vi ser vad som händer, med samma metoder som vi använde 2019, säger han.