Norra Syrien förbereder för turkisk invasion

Turkiet förbereder en ny invasion av Syrien. Det menar Mazlum Abdi, befÀlhavare för den kurdiskledda militÀralliansen SDF.
–VĂ€rldssamfundet mĂ„ste inta en starkare position mot de hĂ€r hoten, sĂ€ger han.

BefÀlhavaren Mazlum Abdi ser de turkiska hoten som allvarliga. Arkivbild.

BefÀlhavaren Mazlum Abdi ser de turkiska hoten som allvarliga. Arkivbild.

Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT

Syrien2022-06-26 10:23

– Jag vill tacka Sverige för det politiska och moraliska stödet, sĂ€ger Mazlum Abdi via lĂ€nk frĂ„n sitt kontor i den syriska staden al-Hasakah.

Han Àr befÀlhavare för den kurdiskledda militÀralliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF), som verkar i det kurdiska sjÀlvstyret i norra Syrien.

Efter den senare tidens turbulens kring Sveriges Natoansökan – men ocksĂ„ den uppskruvade turkiska retoriken om att göra verklighet av ytterligare en militĂ€roperation i Syrien – hĂ„ller han en digital presstrĂ€ff för svenska journalister.

DÀr Äterkommer han ofta till att Turkiet anvÀnder bÄde kriget i Ukraina och sin vetorÀtt mot Sveriges Natoansökan för att sÀtta fokus pÄ annat, och sedan genomföra ytterligare en invasion av Syrien.

"Intern frÄga för Sverige"

Och risken för ett nytt krig ser Abdi som stor. Han berÀttar att Turkiet har intensifierat sin beskjutning av SDF:s positioner med artilleri.

– Vi ser hoten som vĂ€ldigt allvarliga, och förbereder vĂ„ra styrkor för att motarbeta alla möjliga typer av anfall, sĂ€ger han, och tillĂ€gger:

– Men vĂ€rldssamfundet mĂ„ste inta en starkare position mot de hĂ€r hoten.

Vad gÀller SDF:s stÄndpunkt kring Sveriges Natoansökan Àr befÀlhavaren fÄordig.

– Ärligt talat Ă€r det en intern frĂ„ga för Sverige som svenskarna ska besluta om. Oavsett vilket beslut det blir kommer vi att acceptera det.

MÄlet med Ànnu en invasion Àr enligt Turkiet att med militÀra medel skapa en "sÀker zon" lÀngs den turkiska grÀnsen tre mil in i Syrien.

Turkiet har tidigare slÀppt en kravlista pÄ fem punkter för att att ge sitt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. DÀr krÀvs bland annat att Sverige ska "upphöra med politiskt stöd till terrorism", "eliminera finansiering till terrorism" och "upphöra med vapenleveranser" till PKK och PYD.

Enligt statsminister Magdalena Andersson skickas emellertid "varken pengar eller vapen till terroristorganisationer".

I en intervju med Dagens Nyheter förtydligar Nadja Yusuf, pressekreterare Ät bistÄndsminister Matilda Ernkrans (S), att Sverige inte ger nÄgot finansiellt bistÄnd eller militÀrt stöd till de stridande parterna i nordöstra Syrien.

Mazlum Abdi Ă„terkommer ofta till att han tackar för det svenska stödet. PĂ„ frĂ„gan hur det stödet ser ut i praktiken sĂ€ger han att det Ă€r "politiskt och moraliskt" – men nekar till att nĂ„got stöd med vapen eller ammunition nĂ„gonsin har skett.

Inte aktuellt att be PKK om stöd

Det kurdiska sjÀlvstyrets relationer med den turk-kurdiska gerillagruppen PKK, som Àr terrorstÀmplad av vÀstvÀrlden, Àr en frÄga som lÀnge varit debatterad.

Enligt sjÀlvstyret finns inget samarbete grupperna emellan. Samtidigt menar flera bedömare att de agerar under samma paraplyorganisation.

Mazlum Abdi har tidigare bett PKK om stöd i kriget mot Islamiska staten.

TT: Är det aktuellt att begĂ€ra deras stöd vid en turkisk invasion?

– Vi efterfrĂ„gade inte bara deras stöd, utan stöd frĂ„n alla lĂ€nder. Och vi Ă€r tacksamma för den hjĂ€lp vi fick. Än sĂ„ lĂ€nge övervĂ€ger vi inte att be PKK om hjĂ€lp. Vi ser inte behovet av det nu, sĂ€ger han.

Samtidigt understryker han att partners behövs för att kunna klara Ă€nnu ett krig. Ryska företrĂ€dare har tidigare uppmanat Turkiet att inte invadera – och med dem sker just nu förhandlingar om sĂ€kerhetsgarantier, enligt Abdi.

Ett ökat samarbete med Syriens federala regering Àr ocksÄ aktuellt.

– Det finns just nu syriska regeringssoldater pĂ„ vĂ„ra frontlinjer, och vi har bett Damaskus att skicka fler. Syriens grĂ€nsförsvar ska inte bara falla pĂ„ oss.

Fakta: Kurdiska grupper i Turkiet och Syrien

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

YPG Àr den vÀpnade grenen av PYD, som Àr det största politiska partiet bland syriska kurder.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likstÀller YPG med PKK. SÄvÀl regeringsföretrÀdare som statligt kontrollerade medier benÀmner dem som en och samma entitet.

SDF Àr en kurdiskledd militÀrallians i omrÄdet som PYD kontrollerar. Enligt gruppens befÀlhavare Àr 50 procent kurder och resten bland annat araber och assyrier.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!