Nato: Vi stÀnger inte dörren till nya medlemmar

Nato hoppas pÄ fler samtal och Äteröppnade kontor efter "svÄra och Àrliga" samtal med Ryssland i Bryssel. Moskvas krav pÄ att sluta ta in nya Nato-medlemmar avfÀrdas Äterigen.

Ryske bitrÀdande försvarsministern Aleksandr Fomin (vÀnster) och bitrÀdande utrikesministern Aleksandr Grusjko (mitten) tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför onsdagens möte i Bryssel.

Ryske bitrÀdande försvarsministern Aleksandr Fomin (vÀnster) och bitrÀdande utrikesministern Aleksandr Grusjko (mitten) tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför onsdagens möte i Bryssel.

Foto: Olivier Hoslet/AP/TT

Ukraina2022-01-12 06:32

I ett dimmigt och januarifuktigt Bryssel trÀffade representanter för de 30 Nato-lÀnderna pÄ onsdagen Rysslands bitrÀdande utrikesminister Aleksandr Grusjko och bitrÀdande försvarsministern Aleksandr Fomin. Mötet var det första i Nato-Ryssland-rÄdet sedan 2019.

Efter tre timmars tuffa diskussioner höll Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg presskonferens.

– Det hĂ€r var inte nĂ„gon enkel diskussion, men det Ă€r ocksĂ„ just dĂ€rför den var sĂ„ viktig. Det rĂ„der stora skillnader mellan Nato och Ryssland i de hĂ€r frĂ„gorna. De kommer inte att vara enkla att överbrygga, men det Ă€r ett positivt tecken att alla nu suttit ned vid samma bord, sade Stoltenberg.

Inget veto

Ryssland framförde officiellt sina krav pÄ Nato, bland annat om att inte lÀngre ta in nÄgra nya medlemmar i militÀralliansen. Svaret blev det vÀntade.

– Vi kommer inte att slĂ„ igen dörren till Natos öppna dörr-policy, sade USA:s bitrĂ€dande utrikesminister Wendy Sherman efter mötet.

Det ryska kravet Àr frÀmst inriktat mot att hindra Ukraina frÄn att gÄ med i Nato. Men det Àr inget för Moskva att fundera pÄ, anser Nato-lÀnderna.

– Naturligtvis kan inte Ryssland lĂ€gga in nĂ„got veto mot att Ukraina blir Nato-medlem eller inte. I slutĂ€ndan Ă€r det endast Ukraina och Nato-medlemmarna som beslutar om medlemskap, fastslog Jens Stoltenberg.

Fler samtal

Ytterligare samtal ska föras, meddelade Nato-chefen, bland annat för att diskutera konkreta sÀtt för att öka öppenheten kring militÀra övningar.

– Vi Ă€r redo att lĂ€gga konkreta förslag pĂ„ bordet. Men vi mĂ„ste vara redo för att Ryssland Ă„terigen vĂ€ljer konfrontation. DĂ€rför gjorde vi klart att allt anvĂ€ndande av vĂ„ld mot Ukraina kommer att vara ett allvarligt misstag frĂ„n rysk sida och kommer till hög kostnad, sade Jens Stoltenberg.

Bollen ligger dock hos Ryssland nÀr det gÀller nya möten. NÄgra svar pÄ Nato-förslagen gavs inte av ministrarna Grusjko och Fomin under onsdagen.

Enligt Stoltenberg Àr det Àven upp till Ryssland att avgöra om ett Äteröppnande av de kontor som Ryssland ensidigt stÀngde i höstas dÄ Nato anklagade Ätta ryska tjÀnstemÀn för spioneri.

– Vi Ă€r beredda att öppna igen. Det var ju Ryssland som stĂ€ngde Natos kontor i Moskva och Rysslands kontor i Bryssel, men ett av de mĂ„nga förslag vi lagt pĂ„ bordet Ă€r att öppna dem igen, sĂ€ger Stoltenberg i en separat intervju med TT, SR Ekot och finska nyhetsbyrĂ„n STT.

Inget hot frÄn Ukraina

Onsdagens möte hölls sedan rysk militĂ€r upptrappning vid grĂ€nsen mot Ukraina skapat oro för en ny rysk invasion av landet. Ryssland hĂ€vdar envist att man inte har nĂ„gra sĂ„dana planer – men har svĂ„rt att övertyga.

Nato-chefen svarade med emfas nÀr ryska journalister pÄ presskonferensen ifrÄgasatte Nato-stödet till Ukraina.

– Hela idĂ©n att Ukraina skulle utgöra ett hot mot Ryssland Ă€r att sĂ€tta allt upp och ned. Det Ă€r Ryssland som har angripit Ukraina, betonade Stoltenberg pĂ„ sin presskonferens.

USA:s bitrÀdande utrikesminister var lika skarp i tonen.

– Nato har aldrig utvidgats genom vĂ„ld eller pĂ„tryckningar. Det Ă€r lĂ€nders egna val att komma till Nato och söka medlemskap. Det Ă€r Ryssland som har orsakat den hĂ€r krisen och det Ă€r upp till Ryssland att trappa ned, sade Wendy Sherman.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv lÀnder fanns med frÄn start nÀr militÀralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, NederlÀnderna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

DÀrefter har ytterligare 18 lÀnder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: VÀsttyskland (hela Tyskland frÄn 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, RumÀnien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!