Löftena pÄ konferensen i London handlar om civil hjÀlp, alltsÄ till skillnad frÄn de militÀra stödpaket som annars brukar vara i fokus. Utrikesminister Antony Blinken berÀttade att USA avsÀtter över 1,3 miljarder dollar (14 miljarder kronor) i nya program, varav uppemot hÀlften ska gÄ till att reparera och stÀrka Ukrainas ofta anfallna elnÀt.
ââNĂ€r Ryssland fortsĂ€tter att förstöra finns vi hĂ€r för att hjĂ€lpa Ukraina Ă„teruppbygga, sade han.
Tre sÀtt
PremiĂ€rminister Rishi Sunak presenterade 240 miljoner pund i bistĂ„nd plus att Storbritannien lĂ€gger kreditgarantier sĂ„ att Ukraina kan lĂ„na motsvarande 3 miljarder pund hos VĂ€rldsbanken â till offentlig sektor som skolor och sjukhus.
EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen redogjorde för den jÀttelika europeiska finansieringsplan à 50 miljarder euro (nÀstan 600 miljarder kronor) som föreslagits i veckan. Den ska omfatta Äteruppbyggnad i Ukraina till Ätminstone 2027.
ââDen kommer att finansieras pĂ„ tre olika sĂ€tt, sĂ€ger hon.
ââDels med tillskott frĂ„n EU:s budget, dels med lĂ„n och pĂ„ sikt Ă€ven med pengar frĂ„n frysta ryska tillgĂ„ngar.
Komplicerad juridik
DÀrmed kom hon in pÄ samma spÄr som Àven Blinken berört i sitt tal, att de ryska medel som vÀstvÀrlden sÀkrat i olika sanktionsprogram ska kunna anvÀndas för att hjÀlpa Ukraina.
ââDet Ă€r Ryssland som i slutĂ€ndan ska bĂ€ra kostnaden för att bygga upp Ukraina igen, sade Blinken.
London-mötet Àr den andra givarkonferensen sedan storinvasionen i februari förra Äret. Redan vid den första, som hölls i Schweiz, vÀdjade Ukraina om en mekanism för att frigöra konfiskerade ryska medel. Men för att det ska kunna fungera legalt och i praktiken vÀntas flera Ärs komplicerade juridiska turer.