"Tjabba Tjena Hallå!" dundrar Nicke och Nilla från datorn och alla 19 barnen i förskoleklassen på Fornbyskolan i Vagnhärad samlas tätt intill. Lärarna Solveig Lundemo och Carin Eriksson, iklädda svarta t-shirts med ett stort Hej tryckt på, visar rörelserna till sången.
– Kom, upp och dansa!
Låten med Pernilla och Niclas Wahlgren är dagens första övning i projektet Hej-veckan, som pågår till och med fredag. I raskt tempo byts syskonen Wahlgren ut mot handskakning och nigningar.
– När vi var unga fick man lära sig att niga, säger Carin och visar för att sedan låta sedan barnen hälsa på varandra två och två.
Några skakar hand. Vissa väljer att kramas, andra väljer att niga.
Inne hos klass 4B har eleverna räknat hur många hej de lyckades samla in under måndagen. Klassläraren Jenny Wiberg antecknar allt på tavlan: 23, 12, 40. Barnen hade gissat på omkring 300 – men slog det med råge.
– Ni lyckades få ihop 486 hej sammanlagt, säger Jenny Wiberg och frågar sedan hur det kändes när man inte fick ett hej tillbaka.
– Jag sa hej till en grupp på skolgården men det vara bara en som svarade, berättar Filippa Borup.
– Det var lite jobbigt när man inte fick svar, inflikar Emanuel Widén-Lindberg.
Idén till Hej-veckan väcktes av Fornbyskolans Trygghetsgrupp. Syftet är att på ett relativt enkelt sätt uppmärksamma frasen och visa på vikten av att hälsa och bekräfta varandra i skolan. Arbetet vävs in som en del av Fornbyskolans värdegrundsarbete, berättar Jenny Wiberg.
– Vi vill få en vi-känsla, och visa att vi satsar på det. Det är inte självklart att man hälsar på alla, eller får ett hej när man kommer till skolan.
Under veckan får varje klass genomföra olika övningar och lektionerna planeras utifrån teman. På fredag summerar klasserna sina erfarenheter och senare ska projektveckan visas upp i en ännu inte bestämd form.