Från korttidsboendet Rubinen i Vagnhärad löper en mindre uppförsbacke upp till Safirens entré. En promenad på under minuten. Men avståndet är milslångt för de funktionshindrade som inte kan använda badhuset.
– Flera av våra killar och tjejer hade sett fram mycket emot att få bada. Nu känner de en viss kränkning, säger omsorgsassistenten Harry Wahren.
Ja, förväntningarna var stora när Safiren slog upp portarna i slutet av augusti. Men frustration är vad Harry Wahren och hans kollegor på Rubinen och dagverksamheten Paletten känner över att man inte byggt ett omklädningsrum för handikappade.
– Många av dem har blöjor på sig, men måste i stället hålla till där de andra är. Det handlar om värdighet, det är en ovärdig situation för dem, säger Wahren.
Anja Pettersson kastar en blick mot sina kollegor och sina brukare - eller deltagare, som hon vill kalla dem. De kräver mycket omsorg och hon måste hasta tillbaka. Hon pekar upp mot Safiren, inte ens 100 meter bakom oss.
– Det är kort backe upp dit, men vi kan inte utnyttja det. Vi vill så gärna att de ska få bada. Varför ska vi behöva åka till en annan kommun?
Mikael Norevall är ansvarig för driften av Safiren. Han såg badhusritningarna först i juni 2013. Då insåg han snabbt att kommunen missat en viktig detalj - något som förvånade honom.
– I min värld är ett gruppomklädningsrum en viktig detalj i en simhall, vilket jag också tog upp, säger Norevall, som själv har en handikappad son.
Som lösningar har ett av omklädningsrummen en trappa ned blivit ett könsneutralt rum.
– Vi ska titta på poollift och att sätta in rullatorer som du kan ta in i duschen. Vi försöker hitta lösningar så gott vi kan.
En gemensam tid för olika handikapporganisationer att nyttja varmbassängen är en annan tanke. Frustrationen hos assistenterna har Norevall förståelse för.
– Jag förstod att det här skulle bli en het potatis. Jag måste säga att jag är själv inte nöjd med det här.
Hiss finns, handikapptoaletter och breda korridorer. Även en mobil lift finns i simhallen. En bra start, men inte tillräckligt. Så bedömer Harry Warhen tillgänglighetsarbetet. Han har tänkt efter ett tag. Och blivit mer besviken ju mer han har tänkt över att badet inte är till för alla.
I ren protest sade han upp sitt gymkort på Safiren häromdagen.
– Jag får en besk eftersmak. De har satt dit en toalett och en ingång, men det räcker inte. Det känns som att det handlar om pengar. Funktionshindrade år 2014 är inte så högt prioriterade.