Förutom den besvärande mediala uppmärksamheten som Lövsta drogs med under en längre tid framhåller SiS:s pressekreterare problem med bland annat lokaler för vård i enskildhet, avskiljning och logistik.
Statens Institutionsstyrelse, SiS, som drev Lövsta ungdomshem har platskris. I slutet av augusti stod 41 ungdomar i kö, 24 flickor och 17 pojkar.
När SiS ungdomshem Lövsta bytte ägare i början av året hade SiS redan 2021 förhandlat sig ur det ekonomiskt tunga hyresavtalet med statligt ägda Specialfastigheter som stod som ägare av fastigheten.
Avtalet kostade nästan tio miljoner per år och sträckte sig ända fram till 2035. En total kostnad på 152 miljoner för tomma lokaler som senare justerades till 168 miljoner. SiS hann också betala några årshyror innan de kom överens med Specialfastigheter om att få krypa ur hyresavtalet i förtid.
Men det var inte gratis. 55 miljoner kronor ville staten ha ur SiS:s plånbok till sin andra plånbok Specialfastigheter, båda statliga verksamheter, för att låta SiS slippa undan.
SiS gjorde en besparing på 113 miljoner, pengar som motsvarade bygget av två helt nya och ändamålsenliga standardhus med 16 platser vardera. Kanske på orter där rekryteringen av personal skulle gå lättare än den gjort till Lövsta.
– I och med detta frigörs pengar som nu kan användas till att investera i lokaler och förbättra verksamheten på våra andra ungdoms- och LVM-hem, sa SiS:s ekonomi- och planeringsdirektör Anna Sandahl när det var klart att avtalet bröts.
Hur blev det med det?
– Vi har under flera år byggt en lång rad nya avdelningar och skolor, tidigare i år öppnade vi exempelvis nya avdelningar på Margretelund i Lidköping och nu bygger vi nya lokaler bland annat på Långanäs i Eksjö, säger SiS:s pressekreterare Stefan Hell Fröding.
80 anställda berördes av nedläggningen av Lövsta, som hade flera orsaker, men kom som en direkt följd av intensiv mediabevakning av flera brister och incidenter på ungdomshemmet.
Stefan Hell Fröding, är pressekreterare hos Statens institutionsstyrelse, SiS, och är väl insatt i händelsegången runt Lövsta ungdomshem.
– Enligt den strategiska översyn som gjordes fanns det också problem med lokaler för vård i enskildhet, avskiljning och logistik. Det var dessutom dålig luft och brist på dagsljus i lokalerna, hävdar Stefan Hell Fröding.
Hur stort är behovet idag av platser av den sort som Lövsta erbjöd?
– Vi har idag stort behov av tillgängliga platser för modern tvångsvård. Att få en tillgänglig plats handlar inte bara om byggnader, lokalerna måste också vara anpassade för vår verksamhet. Dessutom måste vi kunna rekrytera rätt medarbetare.
Sett till dagens situation, var det rätt att utifrån det stora behovet stänga Lövsta för gott?
– Det är alltid svårt att göra långsiktiga prognoser för antalet platser. Antalet brottsdömda har exempelvis tredubblats bara sedan januari 2023, och vi har ett stort behov av fler platser inom ungdomsvården generellt. Samtidigt har vi till följd av samhällsutvecklingen, med en allt grövre kriminalitet som går ner i åldrarna, fått en målgrupp med större vårdbehov och krav på hög säkerhet.
Lokalerna på Lövsta är i mångt och mycket anpassade för den verksamheten. Kodlås på dörrarna, pansarglas, inhägnad "rastbur", avlopp och el som vid behov går att stänga av rumsvis bland annat. Men i och med försäljningen är chansen att öppna igen förbi.
Om det inte blir som för de nedlagda anstalterna i Ånge och Härnösand där Kriminalvården kom tillbaka och ville öppna igen. Då sitter Ling Luos nystartade Lindev Lövsta AB på ett trumfkort. Igen.