Trosa ville sätta upp 27 kameror på något färre platser i kommunen som de identifierat som ställen där risken för brott är förhöjd, men fick inte tillstånd för det.
Polisen har möjlighet att själv fatta beslut om den typen av åtgärd.
– Vi som kommun får förändrad lagstiftning först nästa år då vi också ska kunna göra det men vill man gå fortare fram så är det i samarbete med polisen. Det vill vi, och de har mött upp det på ett väldigt bra sätt så vi är i en positiv dialog runt det.
Daniel Portnoff är för övervakningskameror och det irriterar honom att Datainspektionen (sedermera Integritetskyddsmyndigheten, IMY) gav kommunen avslag när den ansökte om att få sätta upp 27 kameror på särskilt utsatta platser.
– Vi fick avslag för att det inte var några incidenter där, men de hade ju faktiskt suttit så att de hade täckt in det här ganska bra, det hade i alla fall inte gått att ta sig dit utan att passera dem, säger han med hänvisning till tisdagens brand vid torget i Vagnhärad.
Avslaget togs med avstamp i den gamla lagstiftningen.
– Som den här regeringen håller på att ändra, så nu ska det bli lättare för oss som kommun att sätta upp kameror. Jag tycker att det känns som att det finns en sådan efterfrågan i samhället, att man fattar att det är klart att det är bra att det finns bilder när det väl händer något. Det har inte med övervakning att göra, det handlar om att man kan ta fram de bilderna om det behovet finns.
Polisen har möjlighet att ta beslut om att övervakningskameror sätts upp på allmänna platser.
Enligt honom är polisen inte säker på att kameror har en dämpande effekt på brottslighet.
– Men jag har en känsla av att i det här lilla samhället har nog faktiskt kameror en viss betydelse för avhållsamhet.
Kommunen har avsatt en miljon kronor nästa år och förbereder för att kunna pröva kameror på fler ställen i kommunen.
– De behöver inte hänga ihop med en massa incidenter, poängen är att vi vill ha upp dem innan det händer incidenter. Vi kan inte ha det på det här sättet att kommunerna inte själva kan rå över den här frågan när vi har ett så tydligt delansvar när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Jag har varit jätteirriterad över detta.
Efter storbranden i december 2023 efterlyste polisen också filmer och bilder från privatpersoners och företags övervakningskameror. Samma gäller efter tisdagens brand.
Daniel Portnoff anser att argumenten emot övervakningskameror är orimliga.
– Det är inte ett dugg integritetskränkande. Det är ju inte så att vi sänder live liksom. Det tas ut ett material vid behov och det är polisen i så fall som gör det, så jag har väldigt liten förståelse för det. Jag tror att det finns ett stort stöd hos allmänheten för att det ska finnas sådant här på platser där de behoven kan finnas.